1Elkana heitte ein mann som budde i Ramata'im-Sofim i Efra'imsfjelli. Han var son åt Jeroham, son åt Elihu, son åt Tohu, son åt Suf, ein efra'imit.
2Han hadde tvo konor; den eine heitte Hanna og den andre Peninna. Peninna hadde born, men Hanna var barnlaus.
3År etter år drog denne mannen upp frå byen sin og tilbad og ofra til Herren, allhers Gud, i Silo. Der var dei tvo Eli-sønene, Hofni og Pinehas, prestar for Herren.
4Alltid når Elkana ofra, gav han Peninna, kona si, og alle sønene og døtterne hennar kvar sin lut;
21So drog mannen - Elkana - uppatt med heile huslyden sin og skulde ofra til Herren det årlege slaktofferet sitt og det offeret han hadde lova.
22Men Hanna vart ikkje med. Ho sa til mannen sin: Eg vil bia til guten er avvand. Då vil eg taka han med meg, so han kann te seg fram for Herrens åsyn, og sidan vera der all si tid.
23Elkana, mannen hennar, sa til henne: Gjer som du tykkjer best; sit heime til du hev vant han av; berre Herren vil gjera etter sitt ord! So var kona att heime og hadde son sin til brjostet til han var avvand.
24Men med same ho hadde vant han av, drog ho upp med han og hadde med seg tri uksar og ein efa mjøl og ei vinhit, og ho bar han inn i Herrens hus i Silo - han var berre barnet.
25So slakta dei uksen og førde guten inn til Eli.
26Og ho sa: Høyr på meg, herre! So visst som du lever, herre: Eg er den kvinna som stod her hjå deg og bad til Herren.
27Denne guten var det eg bad um, og Herren hev gjeve meg det eg bad han um.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.