HEBREERBREVET 11 - Svenskbibel（SB）

Trons människor

1Tro är en visshet om det hopp vi har, en övertygelse om det vi inte ser.

2För genom tro blev fäderna godtagna.

3Genom tro förstår vi att universum skapades genom Guds ord, så att det synliga har blivit till av något osynligt.

4Genom tro bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain. Genom tro blev han godtagen som rättfärdig, eftersom Gud själv godtog hans offer. Och genom tro talar han, fastän han är död.

5Genom tro togs Henok härifrån utan att möta döden. Man fann honom inte mer eftersom Gud hade tagit honom härifrån. Innan han togs härifrån hade han blivit lovordad för att ha behagat Gud.

6Men utan tro är det omöjligt att behaga honom, för den som kommer till Gud måste tro att Gud Är, och belönar dem som söker honom.

7Genom tro byggde Noa i helig fruktan en ark för att rädda de sina efter att ha blivit varnad av Gud för det som ännu ingen hade sett. Genom sin troshandling fördömde han världen och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.

8Genom tro lydde Abraham när han blev kallad att bege sig till det land som han skulle få i arv. Och han gav sig iväg utan att veta vart han skulle komma.

9Genom tro levde han som främling i löftets land. Han bodde i tält med Isak och Jakob, medarvingar till samma löfte.

10För han väntade på den stad med fasta grundvalar vars arkitekt och byggmästare är Gud.

11Genom tro fick också Sara förmåga att bli mor fastän hon var ofruktsam och överårig. För hon litade på honom som hade gett löftet.

12Abraham var så gott som död. Men från denne ende man kom ättlingar så talrika som stjärnorna på himlen och som de oräkneliga sandkornen på havets strand.

13Alla dessa dog i tro utan att ha fått det utlovade. Men de såg och välkomnade det i fjärran och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden.

14För de som talar så visar att de söker ett hemland.

15Om de hade menat det land som de lämnat skulle de haft möjlighet att återvända.

16Men nu längtade de till något bättre, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har färdigställt en stad åt dem.

17Genom tro bar Abraham fram Isak som offer när han sattes på prov. Han bar fram sin ende son som offer, han som hade tagit emot löftena

18och fått höra: Genom Isak ska du få ättlingar som för vidare ditt namn.

19Abraham räknade med att Gud hade makt att även resa honom upp från de döda. Därifrån fick han också Isak tillbaka, bildligt talat.

20Genom tro gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau även vad gäller framtiden.

21Genom tro välsignade den döende Jakob bägge Josefs söner, och tillbad lutad mot änden av sin stav.

22Genom tro nämnde Josef när han låg för döden om Israels söners uttåg och föreskrev vad som skulle göras med hans ben.

23Genom tro blev den nyfödde Mose gömd av sina föräldrar i tre månader eftersom de såg att det var ett vackert barn. Och de var inte rädda för kungens påbud.

24Genom tro vägrade en vuxen Mose att låta sig kallas Faraos dotterson.

25Han valde att hellre lida ont med Guds folk än att leva i syndig njutning en kort tid.

26Han höll Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens skatter eftersom hans blick var fäst vid lönen.

27Genom tro lämnade han Egypten utan rädsla för kungens ilska. Han höll ut eftersom han liksom såg den Osynlige.

28Genom tro instiftade han påsken och beströk blodet så att Fördärvaren inte skulle röra deras förstfödda.

29Genom tro gick folket genom Röda havet som på torrt land. Men egyptierna dränktes när de försökte.

30Genom tro föll Jerikos murar då man hade gått runt dem i sju dagar.

31Genom tro undgick den prostituerade Rahab att slaktas med de olydiga, för hon hade välkomnat spionerna som vänner.

32Och vad ska jag säga mer? Tiden skulle inte räcka för att tala om Gideon, Barak, Simson, Jefta, David, Samuel och profeterna.

33Genom tro besegrade de kungariken, skipade rättvisa, fick del av löften, täppte till lejons gap,

34släckte våldsam eld, undkom svärdsegg, fann styrka i svaghet, var heroiska i strid, drev främmande härar på flykten.

35Kvinnor fick tillbaka sina döda genom uppståndelse. Andra torterades och vägrade låta sig friges, detta för att få en bättre uppståndelse.

36Andra utstod hån och prygel, och även bojor och fängelse.

37De blev stenade, söndersågade, mördade med svärd. De gick omkring i fårskinn och gethudar, utfattiga, nödställda, misshandlade.

38Världen förtjänade dem inte. De irrade omkring i öknar och bergstrakter, i grottor och jordhålor.

39Och alla dessa hade godtagits genom sin tro. Men de fick inte det utlovade

40eftersom Gud för vår skull hade ordnat med något bättre - att de skulle fullkomnas tillsammans med oss.