JEREMIA 3 - Svenskbibel（SB）

Ett orenat land

1Han sa:

Säg att en man skiljer sig

från sin hustru.

Hon lämnar honom

och en annan man tar henne.

Kan han då komma tillbaka

till henne?

Nej, landet blir då orenat.

Ska du som horat med många älskare

komma tillbaka till mig?

säger Herren.

2Lyft blicken mot de kala höjderna och se:

Var har du inte skändat dig?

Du satt vid vägarna och väntade på dem,

som en arab i öknen.

Du orenade landet med hor och ondska.

3Därför hölls regnskurarna tillbaka

och inget vårregn föll.

Men du hade en fräck horas uppsyn

och vägrade skämmas.

4Ändå har du nu ropat till mig:

”Min Fader, du min ungdoms vän!

5Ska han alltid och för evigt vara vred?”

Så säger du, men gjorde allt möjligt ont.

Israel och Juda - två trolösa systrar

6Herren sa till mig på kung Josias tid: Har du sett vad det avfälliga Israel gjort? Hon gick upp på alla höga berg och in under alla grönskande träd och horade.

7Jag tänkte hon skulle återvända till mig när hon hade gjort allt detta, men inte återvände hon.

Hennes trolösa syster Juda såg det.

8Och jag såg att fastän jag gett det avfälliga Israel skilsmässobrev på grund av hennes äktenskapsbrott och sänt iväg henne, så blev ändå inte hennes trolösa syster Juda avskräckt. Även hon gick bort och horade.

9Likgiltig inför sin otukt orenade hon landet och begick äktenskapsbrott med sten och trä.

10Och trots allt detta återvände inte hennes trolösa syster Juda till mig av hela sitt hjärta. Hon bara låtsades, säger Herren.

11Herren sa till mig: Det trolösa Israel har visat sig mer rättfärdigt än det falska Juda.

12Gå norrut och förkunna dessa ord:

Vänd om, avfälliga Israel! säger Herren.

Då ska jag inte längre vara ond på er,

för jag är nådefull, säger Herren.

Jag ska inte vara vred för alltid.

13Du ska veta att du har skuld!

Du har avfallit från Jahve din Gud

och sprungit efter främmande gudar

under alla grönskande träd.

Du har vägrat lyssna på mig, säger Herren.

14Vänd om, ni trolösa söner, säger Herren,

för jag är er herre.

Jag ska hämta er,

en från varje stad och två från varje släkt,

och föra er till Sion.

15Jag ska ge er herdar efter mitt hjärta, och de ska leda er med kunskap och förstånd.

16I de dagarna, säger Herren, när ni blir många och är fruktsamma i landet, ska ingen mer tala om Herrens förbundsark eller tänka på den. Ingen ska minnas den eller sakna den eller göra någon ny.

17Den tiden ska Jerusalem kallas ”Jahves tron”. Alla folkslag ska samlas i Jerusalem, i Jahves namn. Och de ska inte mer följa sina rebelliska och onda hjärtan.

18I de dagarna ska Judas hus gå med Israels hus, och tillsammans ska de komma från landet i norr till det land jag gav era fäder till arvsegendom.

19Jag sa:

Jag ville sätta dig bland söner

och skänka dig ett ljuvligt land,

det vackraste arv bland folken.

Jag tänkte du skulle kalla mig Fader

och aldrig vända dig bort från mig.

20Men som en hustru är otrogen mot sin man,

så var du, Israels hus, otrogen mot mig,

säger Herren.

21”Ett rop hörs på de kala höjderna,

gråt och böner från Israels söner.

För de har valt irrvägar,

de har glömt Jahve sin Gud.”

22”Vänd om, ni trolösa söner!

Jag ska bota er från er otrohet.”

Syndabekännelse

”Se, vi kommer till dig,

för du är Jahve vår Gud.

23Sannerligen, bedrägeri kommer från höjderna,

kaos från bergen.

Sannerligen, hos Jahve vår Gud

finns frälsning för Israel.

24Skamguden har allt från vår ungdom förtärt frukten av våra fäders strävan,

deras får och kor, söner och döttrar.

25Låt oss ligga här i vår skam, låt vår vanära täcka oss. För vi har syndat mot Jahve vår Gud, vi och våra fäder. Från vår ungdom till i dag har vi vägrat lyssnat till Jahve vår Gud.”