1Om du bara ville splittra himlen
och komma ner så att bergen bävar inför dig -
2som eld antänder kvistar
och kokar upp vattnet -
för att ditt namn ska bli känt för dina fiender
och folken skälva för dig!
3Du utförde respektingivande och oväntade gärningar.
Du kom ner och bergen bävade inför dig.
4Aldrig har någon hört, lyssnat till, eller sett
en annan Gud än dig,
som kan göra sådant för dem som väntar på honom.
5Du välkomnade dem
som levde rättfärdigt med glädje,
som mindes dig och dina vägar.
Men se, du blev vred eftersom vi syndade,
vilket vi länge har gjort.
Ska vi någonsin bli frälsta?
6Vi är alla orena,
alla våra rättfärdiga gärningar är som nersöliga kläder.
Vi vissnar alla som löv,
vår synd för oss bort som en vind.
7Ingen anropar ditt namn,
ingen vaknar och håller sig till dig.
För du har dolt ditt ansikte för oss
och vi smälter bort i våra synder.
8Men Jahve, du är vår Fader.
Vi är leran och du har format oss,
vi är alla verk av din hand.
9Herre, var inte så hemskt vred,
minns inte vår synd för evigt.
Se på oss, vi är alla ditt folk!
10Dina heliga städer har blivit ödemark.
Sion har blivit ödemark, Jerusalem ligger öde.
11Vårt heliga och vackra tempel
där våra fäder prisade dig har elden förtärt.
Allt som var oss kärt ligger i ruiner.
12Herre, ska du inte ingripa?
Tänker du fortsätta tiga och plåga oss svårt?
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
