1Ahas var tjugo år när han blev kung. Han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i Herrens ögon så som hans far David,
2utan följde i fotspåren efter Israels kungar. Han gjorde också gjutna avgudabilder åt baalerna.
3Han tände offereld i Hinnoms sons dal och brände sina söner, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels söner.
4Och han offrade och tände offereld på höjderna, kullarna och under alla grönskande träd.
Krig mot Aram och Israel5Jahve hans Gud, gav honom därför i den arameiske kungens hand. De besegrade Ahas och tillfångatog många som fördes till Damaskus. Ahas överlämnades också åt Israels kung som tillfogade honom stora förluster.
6Peka, Remaljas son, dödade på en enda dag 120 000 judeer, alla tappra krigsmän. Så skedde eftersom de hade övergett Jahve, sina fäders Gud.
7Och Sikri, en krigsman från Efraim, dödade kungasonen Maaseja, slottsfursten Asrikam och Elkana, kungens närmaste man.
8Israels söner tog bland sina bröder 200 000 fångar, deras hustrur, söner och döttrar. Dessutom tog de från dem ett stort byte som de förde till Samaria.
Profeten Oded9Där fanns en Herrens profet som hette Oded. Han mötte armén när den kom till Samaria och sa till dem: ”Lyssna! Jahve, era fäders Gud, var vred på Juda, så han gav dem i er hand. Men ni har slaktat dem med ett raseri som nått till himlen.
10Och nu tänker ni förslava Judas och Jerusalems män och kvinnor. Har ni inte nog med skuld inför Jahve er Gud?
11Hör på mig nu! Sänd tillbaka fångarna som ni tagit från era bröder, för Herrens vrede är över er.”
12Några av Efraims söners överhuvuden, Asarja, Johanans son, Berekja, Meshillemots son, Hiskia, Shallums son, och Amasa, Hadlajs son, konfronterade dem som kom från kriget,
13och sa till dem: ”För inte in dessa fångar hit! Tänker ni dra skuld över oss inför Herren! Och än mer öka våra synder och vår skuld! Vår skuld är ju redan stor nog, och brinnande vrede är över Israel.”
14Då lämnade krigsmännen ifrån sig fångarna och bytet inför furstarna och hela församlingen.
15De män som namngetts stod upp och tog sig an fångarna. De klädde alla nakna med kläder från bytet. De gav dem kläder och sandaler, mat och dryck, och smorde dem med olja. Alla svaga fick sätta sig upp på åsnor och fördes till sina bröder i Jeriko, Palmstaden. Sedan återvände de till Samaria.
16Vid den tiden sände kung Ahas bud till kungarna i Assyrien med begäran om hjälp.
17För edomiterna hade åter kommit och attackerat Juda och tagit fångar.
18Och filisteerna hade angripit städerna i Låglandet och Negev i Juda, samt erövrat Bet-Shemesh, Ajalon och Gederot. Även Soko, Timna och Gimso med kringliggande orter. De hade bosatt sig i dem.
19Herren ville förödmjuka Juda på grund av Israels kung Ahas. Han var nämligen orsak till att Juda var så tygellöst, och han var trolös mot Herren.
20Så kung Tiglat-Pileser av Assyrien marscherade emot honom och angrep honom istället för att ge honom stöd.
21Ahas plundrade Herrens tempel, kungapalatset och furstarna. Han gav allt åt Assyriens kung. Men det hjälpte honom inte.
Ahas synder22Denne kung Ahas blev i sin nöd än mer trolös mot Herren.
23För han offrade åt Damaskus gudar som hade besegrat honom, för han tänkte: ”Eftersom de arameiska kungarnas gudar hjälpte dem, ska jag offra åt dem så att de hjälper mig.” Men istället fick de honom och hela Israel på fall.
24Och Ahas samlade ihop föremålen som fanns i Guds tempel och högg sönder dem. Och han stängde dörrarna till Herrens tempel och gjorde sig altaren i varje gathörn i Jerusalem.
25I alla Judas städer uppförde han offerhöjder för att tända offereld åt andra gudar. Så väckte han vrede hos Jahve, sina fäders Gud.
26Ahas verksamhet i övrigt, allt han gjorde, från början till slut, är nedtecknat i boken om Judas och Israels kungar.
27Ahas gick till vila hos sina fäder. Han begravdes i Jerusalem inne i staden. De lade honom inte i Israels kungars gravar. Hans son Hiskia blev kung efter honom.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.