HOSEA 11 - Svenskbibel（SB）

Guds kärlek till Israel

1När Israel var ett barn

älskade jag honom,

och ut från Egypten

kallade jag min son.

2Men ju mer de kallas på,

desto mer vandrar de bort.

De offrar åt baalerna

och tänder rökelse

åt avgudabilderna.

3Det var jag

som lärde Efraim att gå

och tog dem i mina armar.

Men de begrep inte

att jag helade dem.

4Jag drog dem med människorep,

med kärlekens band.

Jag var för dem lik en som

lyfter av oket från deras nackar.

Jag böjde mig ner och gav dem mat.

5De ska inte återvända till Egypten.

Assur ska regera över dem

eftersom de vägrade omvända sig.

6Svärdet ska virvla i deras städer.

Det ska förstöra och förtära deras bommar,

på grund av deras planer.

7Mitt folk håller fast

vid sitt avfall från mig.

Fastän de kallas till den därovan

är det ingen som upphöjer honom.

8Hur ska jag kunna överge dig, Efraim,

lämna dig, Israel?

Hur ska jag kunna göra med dig som med Adma,

behandla dig som Sebojim?

Hjärtat vänder sig i mig,

all min barmhärtighet vaknar.

9Jag tänker inte verkställa

min brinnande vrede.

Jag tänker inte åter ödelägga Efraim.

För jag är Gud och inte en människa.

Jag är helig bland er

och ska ej angripa staden.

10De ska följa Herren,

som ska ryta likt ett lejon.

Och när han ryter ska hans söner

komma bävande från väster.

11De ska komma bävande

som en fågel från Egypten

och som en duva från Assurs land.

Och jag ska låta dem bo i sina hus,

säger Herren.

12Efraim har omgett mig med lögn,

Israels hus med svek.

Men Juda vandrar ännu med Gud

och är trofast mot den Helige.