1En folkskingrare
rycker fram mot dig.
Bemanna fästningen!
Spana mot vägen,
gör dig redo,
samla all din kraft!
2Herren ska återupprätta
både Jakobs storhet
och Israels storhet,
fastän härjare ruinerat dem
och fördärvat deras vinstockar.
3Hans krigares sköldar har rödfärgats,
krigsmännen är iklädda scharlakan.
Vagnarna gnistrar av metallglans
den dag han gör sig redo.
Det viftas med cypresspjut.
4Vagnarna far galet fram på gatorna,
de kör kors och tvärs på torgen.
De liknar facklor
och störtar fram som blixtar.
5Han samlar sina kämpar.
De snubblar där de avancerar.
De rusar mot stadsmuren
rustade med skyddssköldar.
6Flodernas portar öppnas,
och palatset störtar samman.
7Det är bestämt
att Nineve ska avklädas och bortföras.
Hennes slavflickor suckar som duvor
och slår sig för bröstet.
8Nineve var en gång
som en vattenrik damm.
Men nu flyr folket.
”Stanna! Stanna!”
Men ingen återvänder.
9Ta silver! Ta guld!
Här finns oändliga skatter,
överflöd av dyrbarheter.
10Tom, tömd, öde!
Modlöshet, skälvande knän,
darrande kroppar överallt,
varje ansikte likblekt!
11Var är lejonhålan
där unglejonen åt sitt byte,
där lejonet, lejonhonan
och lejonungen gick omkring
utan att de blev skrämda?
12Lejonet rev ihjäl
tills ungarna fick nog.
Det ströp bytet för sina honor
och fyllde sin kula med byte,
sin håla med kött.
13Lyssna! Jag är emot dig,
säger härskarornas Herre.
Jag ska göra så att dina vagnar
går upp i rök.
Svärdet ska förtära dina unglejon.
Jag ska utplåna ditt byte från jorden.
Och dina sändebuds röster ska tystna.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
