JESAJA 23 - Svenskbibel（SB）

Tyros och Sidon

1Ödesord om Tyros.

Jämra er, ni Tarshishskepp, för Tyros är ödelagt,

utan hus och hamn.

Budskapet når dem från Cypern.

2Var tysta, ni som bor vid kusten,

ni köpmän från Sidon,

som sjöfarande män har fyllt.

3Av Shihors säd och Nilens skördar

gjorde du vinster då du for över stora vatten

och bedrev handel.

Du blev folkens marknadsplats.

4Skäms Sidon, du havets fästning!

För havet har sagt:

"Jag har inte haft värk eller fött barn.

Jag har inte fött upp söner eller fostrat döttrar."

5När nyheten når Egypten våndas de,

som när de hörde om Tyros.

6Dra bort till Tarshish och jämra er,

ni som bor vid kusten!

7Är detta er triumferande stad från forna dagar,

vars fötter förde henne långt bort till nya hem?

8Vem bestämde detta mot det kungliga Tyros,

vars köpmän var furstar och vars handelsmän

var de förnämsta på jorden?

9Härskarornas Herre bestämde det,

för att skända all stolt härlighet

och förödmjuka de förnäma på jorden.

10Odla ditt land som de gör längs Nilen,

du dotter Tarshish,

för här finns ingen hamn mer.

11Herren sträckte ut sin hand över havet

och skakade om kungariken.

Han befallde att Kanaans fästningar

skulle ödeläggas.

12Han sa: "Du ska inte mer triumfera,

du förtryckta jungfru, dotter Sidon.

Res dig och bege dig till Cypern,

fast inte ens där ska du få ro!

13Se på landet Kaldeen där folket upphört existera.

Assyrierna gav landet åt ökendjur.

De reste sina belägringstorn

och rev ner landets borgar till ruiner.

14Jämra er, Tarshishskepp,

för er befästning är förstörd!”

15Den dagen ska Tyros glömmas bort i sjuttio år, som en kungs livslängd. Men efter sjuttio år ska det gå med Tyros som i visan om horan:

16"Ta din harpa och gå runt i staden,

du bortglömda hora.

Spela vackert och sjung sånger,

så att folk minns dig."

17För efter sjuttio år ska Herren besöka Tyros. Men hon ska återvända till sitt lukrativa horeri och begå otukt med all världens riken på jordens yta.

18Men hennes vinst och lön ska avskiljas åt Herren. Det ska inte lagras eller hamstras utan gå till dem som lever inför Herren, så att de kan äta sig mätta och klä sig grannt.