JOB 17 - Svenskbibel（SB）

Fortsättning av Jobs svar

1Min ande är nedbruten.

Mina dagar slocknar

och graven väntar på mig.

2Skymfare omger mig!

Jag ser bara deras fientlighet.

3Gå du i borgen för mig,

vem annars kan ge mig sitt handslag?

4Du har dolt insikt för deras hjärtan,

därför låter du dem ej triumfera.

5Fördömer man vänner mot förmåner

ska sönernas ögon förtvina.

6Gud har gjort mig till en visa bland folk,

jag är en man som folk spottar i ansiktet.

7Mina ögon är skumma av sorg.

Jag är bara en skugga av mig själv.

8De rättrådiga är bestörta över sådant,

den oskyldige upprörs över de gudsfientliga.

9Men den rättfärdige håller fast vid sin väg,

den med rena händer blir bara starkare.

10Men försök igen, ni alla!

Jag finner ändå ingen vis bland er.

11Mina dagar är förbi.

Mina planer är krossade,

det som var min innersta längtan.

12De förvandlar natt till dag,

och säger att ’ljuset är nära’

när mörket bryter fram.

13Väntar jag mig dödsriket som mitt hem,

breder jag ut min bädd i mörkret

14och säger till förgängelsen:

”Du är min far”,

och till maskarna:

”Min mor, min syster” –

15var är då mitt hopp?

Vem kan se något hopp för mig?

16Kommer hoppet ner till dödsrikets portar?

Ska vi vila tillsammans i stoftet?