ORDSPRÅKSBOKEN 26 - Svenskbibel（SB）

1Som snö om sommaren och regn vid skördetid,

lika illa passar det att berömma dåren.

2Som sparven flaxar iväg och svalan flyger bort,

så faller en oförtjänt förbannelse platt till marken.

3Piskan för hästen, betslet för åsnan

och käppen för dårars rygg!

4Svara inte dåren efter hans enfald,

annars blir du själv som han.

5Svara dåren efter hans enfald,

annars betraktar han sig som vis.

6Den som sänder bud med en dåre

hugger av sig fötterna och får dricka våld.

7Den lames ben dinglar utan kraft,

så även ordspråk i dårars mun.

8Som att binda fast stenen i slungan

är det att berömma dåren.

9Som en törntagg i en fyllbults hand

är ordspråk i dårars mun.

10Som en bågskytt som sårar i blindo

är den som lejer en dåre eller förbipasserande.

11Som hunden vänder om till sin spya

så upprepar en dåre sin dumhet.

12Ser du en man som är vis i egna ögon?

Det är mer hopp om dåren än om honom.

13Latmasken säger:

”Det är ett vilddjur på vägen,

ett lejon på gatorna!”

14Dörren vänder sig på gångjärnet

och den late vänder sig på sängen.

15Den late för handen ner i skålen,

men orkar ej föra den till munnen.

16Den late är i egna ögon visare än sju

som ger kloka svar.

17Som att gripa en hund i öronen

är det att råka passera när andra grälar

och själv hetsa upp sig.

18Som en galning som vräker iväg

brandfacklor och dödliga pilar,

19är den som bedrar sin nästa

och sedan påstår att det bara var på skämt.

20Utan ved slocknar elden,

och utan förtalare tystnar trätan.

21Kol behövs för glöd, och ved för eld,

och en grälsjuk man för att tända strid.

22Förtalarens ord är som godis,

de slinker ner i människans inre.

23Som silverglasyr på lera

är passionerat tal med ondska i hjärtat.

24En hatfull person maskerar sitt tal,

i sitt inre lagrar han svek.

25Talar han vänligt, tro honom ej,

för sju vidrigheter har han i hjärtat.

26Om än hans hat döljs med list

ska hans ondska avslöjas i församlingen.

27Den som gräver en grop faller själv däri.

Den som rullar upp en sten får den över sig.

28En lögntunga hatar sina offer,

och smickraren vållar fördärv.