JESAJA 10 - Svenskbibel（SB）

1Fördömelse över dem som stiftar orättfärdiga lagar

och nedtecknar grymma påbud.

2De tar rättvisan ifrån de svaga

och berövar de förtryckta i mitt folk deras rätt.

De stjäl från änkor och plundrar faderlösa.

3Vad ska ni ta er till på straffets dag

när hemsökelsen kommer från fjärran?

Till vem ska ni fly för att få hjälp,

och var ska ni göra av era rikedomar?

4Ni kan då bara krypa ihop bland fångar

eller falla bland dräpta.

I allt detta blidkas inte hans vrede, hans hand är ännu höjd.

Assur - Guds vredes redskap

5Fördömelse över Assur, min vredes käpp!

Staven i deras hand är mitt raseri.

6Jag sände honom mot ett gudsfientligt folk

som jag är vred på.

Jag befallde honom att plundra och ta byte

och stampa ner dem som sopor på gatorna.

7Men det var inte hans avsikt,

det hade inte han i sinnet.

Han ville verkligen förgöra och fälla många folk,

8för han säger:

"Är inte alla mina befälhavare kungar?

9Gick det inte Kalno som Karkemish, Hamat som Arpad,

Samaria som Damaskus?

10Min näve har träffat andra gudars riken

med fler gudabilder än Jerusalem och Samaria.

11Så varför skulle jag inte göra med Jerusalem

och dess avgudar som jag gjorde med Samaria

och dess gudabilder?"

12Men när Herren fullbordat allt sitt verk på berget Sion och i Jerusalem, ska jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans arroganta hjärta och blänket i hans högmodiga ögon.

13För han säger:

"Jag gjorde detta med min starka hand och visdom,

för jag är så intelligent!

Jag flyttade folkens gränser

och plundrade deras skatter.

Med makt betvang jag härskarna.

14Min hand fann folkens rikedom,

så som den finner ett fågelbo.

Jag samlade ihop hela jorden,

så som man samlar övergivna ägg.

Ingen slog med vingen

eller öppnade näbben och pep."

15Ska yxan upphöja sig över honom som hugger?

Ska sågen förhäva sig över honom som sågar?

Som om käppen skulle svinga honom som lyfter den,

och staven lyfta honom som inte är av trä!

16Därför ska Herren, härskarornas Herre,

sända en tärande sjukdom bland hans kraftiga män.

Och under hans prakt ska det tändas en brännande eld.

17Israels ljus ska bli en eld, hans Helige en låga,

som bränner och förtär hans törnen och tistlar,

på en enda dag.

18Hans praktfulla skog och trädgård,

från själ till kropp, ska Herren tillintetgöra.

Likt en sjuk som tynar bort.

19De skogsträd som återstår blir så lätträknade

att ett barn kan anteckna dem.

20Den dagen ska återstoden av Israel och de överlevande av Jakobs hus inte längre stödja sig på honom som slog dem. De ska troget stödja sig på Herren, Israels Helige.

21En återstod ska vända om, en återstod av Jakob, till Gud den Mäktige.

22Israel, även om ditt folk vore som havets sand ska bara en återstod vända om. Ödeläggelse är fastställd, med överflöd av rättfärdighet.

23Herren, härskarornas Herre, ska fördärva i hela landet, så som är fastställt.

24Så därför säger Herren, härskarornas Herre: Mitt folk som bor i Sion, var inte rädd för Assur när han slår dig med käppen och lyfter staven över dig, som i Egypten.

25Alldeles snart upphör ilskan mot dig och min vrede omdirigeras till deras fördärv.

26Härskarornas Herre ska piska dem, som när han slaktade Midjan vid Orebsklippan. Han ska lyfta staven över havet, som i Egypten.

27Den dagen ska Herren lyfta Assurs börda från dina axlar och deras ok från din nacke. Oket ska brista för att du blir så välfödd.

28Han rycker fram mot Ajat, drar förbi Migron,

lämnar förnödenheter i Mikmas.

29De passerar genom passet, tar nattkvarter i Geba.

Rama bävar, Sauls Gibea flyr.

30Skrik, dotter Gallim! Lyssna, Laisha!

Anatot är förtvivlad!

31Madmena flyr, Gibeons invånare gömmer sig.

32Samma dag gör han halt i Nob

och svingar sin hand mot berget,

dottern Sion, Jerusalems höjd.

33Lyssna, Herren, härskarornas Herre,

ska hugga av trädkronan med våldsam kraft.

Högvuxna träd ska fällas, höga stammar ska falla.

34Han ska fälla snårskogen med yxa,

det mäktiga Libanon ska falla.