JOB 20 - Svenskbibel（SB）

Sofars andra tal

1Sedan talade Sofar från Naama:

2Jag måste återigen tala

eftersom mina upprörda tankar gör mig så ivrig!

3Jag möts av kränkande tillrättavisning,

men min ande får mig att svara förståndigt.

4Du vet väl att det alltid varit så,

allt sedan Adam sattes på jorden,

5att de ondas jubel är kortvarigt,

att den gudsfientliges glädje

varar ett ögonblick?

6Om än hans hybris når himlen

och hans huvud vidrör molnen,

7så förgås han ändå för alltid

som sin egen avföring.

De som såg honom ska undra

vart han tog vägen.

8Som en dröm flyger han bort

utan att någon finner honom.

Som en syn om natten jagas han iväg.

9Ögat som såg honom ska ej mer se honom.

Hans plats får inte längre återse honom.

10Hans söner måste söka de fattigas välvilja,

med egna händer måste han återlämna sin rikedom.

11Hans ben var fulla av ungdomskraft,

men de ska ligga med honom i stoftet.

12Om än ondskan smakar sött i hans mun

och han gömmer den under tungan,

13behåller den utan att svälja,

ja, håller den kvar i munnen,

14så förvandlas ändå hans föda i magen

till kobragift inom honom.

15Den rikedom han svalt

tvingas han kräkas upp.

Gud driver ut den ur hans mage.

16Han suger i sig kobragift,

giftormens huggtand dödar honom.

17Han får inga bäckar se,

inga flöden av honung och grädde.

18Han måste återlämna lönen för sin möda

utan att få konsumera

eller glädjas åt sin vunna rikedom.

19För han slog och övergav de utsatta,

han beslagtog hus han ej byggt.

20Han blir aldrig tillfredsställd,

han låter inget han åtrår undkomma.

21Inget återstår efter hans glupskhet,

därför ska hans framgång ej bestå.

22Mitt i sitt överflöd kommer han i nöd,

lidande drabbar honom med full kraft.

23Medan han fyller sin mage

sänder Gud sin vredes glöd över honom.

Den ska regna över hans inälvor.

24Flyr han för järnvapen

genomborras han av kopparbågen.

25Han drar ut pilen från ryggen

och den blanka udden ur levern.

Då kommer dödsångest över honom.

26Totalt mörker väntar hans ägodelar.

En säregen eld ska förtära honom,

och sluka dem som är kvar i hans tält.

27Himlen röjer hans skuld,

jorden reser sig mot honom.

28Allt i hans hus försvinner

som forsande vatten på Guds vredesdag.

29Det är vad en ond person får av Gud,

den lott Gud bestämt för honom.