ANDRA MOSEBOKEN 14 - Svenskbibel（SB）

Miraklet vid Röda havet

1Herren sa till Mose:

2”Säg till Israels söner att de vänder och slår läger framför Pi-Hahirot, mellan Migdol och havet. Mitt emot Baal-Sefon ska ni slå läger vid havet.

3Farao kommer att säga att Israels söner virrar omkring i landet och att öknen har fångat dem.

4Jag ska förhärda faraos hjärta så att han förföljer dem, och då ska jag förhärliga mig på farao och hela hans här. Och egyptierna ska förstå att jag är Jahve.” Israels söner gjorde så.

5När kungen av Egypten fick höra att folket hade flytt fick farao och hans tjänare en ny inställning till folket, och de sa: ”Vad har vi gjort? Vi släppte israeliterna och nu har vi ingen som tjänar oss!”

6Så han lät spänna för sin vagn och tog med sig sina män.

7Han tog 600 utvalda vagnar och alla andra vagnar i Egypten, med officerare på dem alla.

8Herren förhärdade farao, kungen av Egypten, så att han förföljde Israel när hela folket i tillförsikt drog ut.

9Egyptierna förföljde dem med alla faraos hästar, vagnar och ryttare och hela hans här. De hann upp dem där de slagit läger vid havet nära Pi-Hahirot, mitt emot Baal-Sefon.

10Farao närmade sig, och Israels söner upptäckte till sina fasa att egyptierna var på väg mot dem! Och de ropade till Herren.

11De sa till Mose: ”Fanns det inga gravar i Egypten eftersom du fört oss hit för att dö i öknen? Varför i hela världen förde du oss ut från Egypten?

12Var det inte det vi sa till dig i Egypten: ’Låt oss vara i fred, vi vill tjäna egyptierna.’ Det hade varit bättre för oss att tjäna egyptierna än att dö i öknen.”

13Mose sa till folket: ”Var inte rädda! Stå fasta och se hur Herren ska frälsa er i dag. För de egyptier ni ser i dag ska ni aldrig någonsin mer få se.

14Herren ska strida för er, och ni ska vara stilla.”

15Sedan sa Herren till Mose: ”Varför ropar du till mig? Säg till Israels söner att fortsätta gå.

16Lyft din stav och sträck ut handen över havet och klyv det, så att Israels söner kan gå torrskodda genom havet.

17Lyssna, jag ska förhärda egyptiernas hjärtan så att de följer efter dem. Jag ska förhärliga mig på farao och hela hans här, på hans vagnar och ryttare.

18Egyptierna ska förstå att jag är Jahve när jag förhärligar mig på farao, på hans vagnar och ryttare.”

19Guds utsände, som gick framför Israels här, flyttade sig och gick bakom dem. Molnpelaren som gick framför dem flyttade sig och tog plats bakom dem,

20så att den kom mellan egyptiernas och israeliternas härar. Molnet kom med mörker, men det lyste likväl upp natten, så att de två härarna förblev åtskilda.

21Mose sträckte ut handen över havet. Herren drev då undan havet genom en stark östanvind som blåste hela natten och som förvandlade havet till torrt land. Vattnet klövs itu,

22och Israels söner gick torrskodda genom havet medan vattnet stod som en mur på båda sidor.

23Egyptierna förföljde dem med alla faraos hästar, vagnar och ryttare, och satte efter dem till havets mitt.

24Strax före gryningen såg Herren ner på egyptiernas här från pelaren av eld och moln. Och han skapade panik bland dem.

25Han gjorde hjulen på deras vagnar tröga så att de blev tungkörda. Då sa egyptierna: ”Vi måste fly för Israel, för Jahve strider för dem mot Egypten.”

26Och Herren sa till Mose: ”Sträck ut handen över havet, så ska vattnet vända tillbaka över egyptierna, över deras vagnar och ryttare.”

27Då sträckte Mose ut handen över havet, och i gryningen vände vattnet tillbaka till sin plats. Egyptierna försökte fly från det, men Herren vräkte dem i havet.

28Vattnet vände tillbaka och täckte vagnarna och ryttarna, hela faraos här som hade följt efter dem ut i havet. Ingen undkom.

29Men Israels söner gick torrskodda genom havet medan vattnet stod som en mur på båda sidor.

30Den dagen frälste Herren Israel från egyptierna. Och Israel såg deras lik på stranden.

31När Israel såg den väldiga makt som Herren hade manifesterat mot egyptierna, fruktade folket Herren. Och de trodde på Herren och på hans tjänare Mose.