1Fördömelse över de obekymrade på Sion,
de trygga på Samarias berg,
de förnämsta av det främsta folket,
de som Israels hus vänder sig till!
2Dra till Kalne och se,
gå därifrån till Stora Hamat
och sedan ner till filisteernas Gat.
Är de bättre än Juda och Israel?
Är deras område större än ert?
3Ni skakar av er den onda dagen
och sätter våldet i högsätet.
4Ni vilar på elfenbenssängar
och vräker ut er på era bäddar.
Ni äter lamm ur hjorden
och kalvar från stallet.
5Ni skrålar till harpan,
och likt David
tänker ni ut musikinstrument.
6Ni dricker vin ur stora skålar
och smörjer er med finaste oljor,
men bedrövas ej av Josefs skada.
7Därför ska de nu vara först
att gå i fångenskap.
Då är det slut med skrålet
från dem som vräkte ut sig.
8Herren Jahve
har svurit vid sig själv,
Jahve, härskarornas Gud, säger:
Jag avskyr Jakobs stolthet
och hatar hans borgar.
Jag ska utlämna staden och allt i den.
9Även om tio män är kvar i ett hus måste de dö.
10När en släkting och likbrännare vill föra ut benen ur huset och ropar till den som är inne i huset: ”Finns någon mer där?” och han svarar: ”Ingen”, så ska han säga: ”Tyst, vi ska inte nämna Jahves namn!”
11För lyssna! Herren ska befalla
att det stora huset slås i spillror
och det lilla huset i bitar.
12Springer hästar på klippor
eller plöjer man där med oxar?
Men ni har förvandlat rättvisan till gift
och rättfärdighetens frukt till malört.
13Ni gläds över Lo-Debar och säger:
”Var det inte med egen styrka
vi erövrade Karnajim?”
14För lyssna, ni av Israels hus!
Jag ska resa upp ett folk mot er,
säger Jahve, härskarornas Gud.
Och de ska ansätta er
från infarten mot Lebo-Hamat
till Arabahbäcken.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
