JEREMIA 7 - Svenskbibel（SB）

Jeremia förkunnar i templet

1Ordet som kom till Jeremia från Herren:

2Ställ dig i porten till Herrens hus och ropa där ut detta budskap: Lyssna till Herrens ord, alla ni av Juda som går in genom dessa portar för att tillbe Herren!

3Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Förändra allt i era liv, och ni ska få bo på denna plats.

4Lita inte på falskt prat som: ”Här är Herrens tempel, Herrens tempel, Herrens tempel.”

5Nej, förändra allt i era liv och bete er rätt mot varandra,

6sluta förtrycka invandraren, den faderlöse och änkan. Låt inte oskyldigt blod flyta på denna plats och gör er inte illa genom att följa andra gudar.

7Då ska jag låta er bo på denna plats, i landet som jag gav era fäder, för alltid och evigt.

8Lyssna! Ni litar på falskt prat till ingen nytta.

9Ni stjäl, mördar, är otrogna, svär falskt, tänder rökelse åt Baal och följer andra gudar som ni inte känner.

10Sedan kommer ni hit och träder fram inför mitt ansikte i detta hus som bär mitt namn och påstår att ni är frälsta, fast er avsikt är att fortsätta med allt detta vidriga!

11Detta hus som bär mitt namn, betraktar ni det som ett förbrytarnäste? Lyssna, jag har bevittnat! säger Herren.

12Gå till den plats i Shilo där jag förr lät mitt namn bo, och se vad jag gjorde med den på grund av mitt folk Israels ondska.

13Och nu har ni gjort allt detta, säger Herren, och inte lyssnat fastän jag ständigt talat till er, och inte svarat fastän jag kallat på er.

14Därför, som jag gjorde med Shilo, ska jag nu göra mot det hus som bär mitt namn och som ni förlitar er på, den plats som jag gav er och era fäder.

15Jag ska kasta bort er från min närvaro, så som jag kastat bort alla era bröder, Efraims alla ättlingar.

Gud förbjuder Jeremia att be för folket

16Be inte för detta folk! Ropa inte i bön för dem eller vädja till mig, för jag kommer inte att lyssna på dig.

17Ser du inte hur de beter sig i Judas städer och på Jerusalems gator?

18Sönerna samlar ved, fäderna gör upp eld och kvinnorna knådar deg för att baka kakor åt Himladrottningen. De utgjuter dryckesoffer åt andra gudar för att väcka min vrede.

19Men är det mig de upprör? säger Herren. Är det inte sig själva, till egen vanära?

20Därför säger Herren Jahve: Lyssna! Jag öser min vrede och ilska över denna plats, över människor och djur, över markens träd och gröda. Den ska brinna utan att slockna.

21Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Lägg era brännoffer till era slaktoffer och ät upp köttet!

22För den dag då jag förde era fäder ut från Egypten varken sa eller befallde jag något angående brännoffer och slaktoffer.

23Det bud jag gav dem var detta: ”Lyssna till mig! Då ska jag vara er Gud och ni ska vara mitt folk. Gå alltid på den väg jag befaller er. Då ska det gå väl för er.”

24Men de ville inte lyssna och vända örat till mig. De följde sina egna tankar och sina rebelliska och onda hjärtan. De gick bakåt och inte framåt.

25Från den dag era fäder drog ut från Egypten ända till i dag har jag sänt alla mina tjänare profeterna till er, dag ut och dag in.

26Men de ville inte lyssna och vända örat till mig. De var trotsiga och betedde sig mer ont än sina fäder.

27Berätta för dem allt detta, de kommer inte att lyssna på dig. Ropa till dem, de kommer inte att svara dig.

28Säg därför till dem: ”Här är folket som inte lyssnar till Jahve sin Gud och som vägrar att tillrättavisas. Sanningen är försvunnen och finns inte på deras läppar.”

29Klipp dig och kasta bort håret! Sjung en klagosång på höjderna, för Herren har förkastat och övergett det släkte som är under hans vrede.

30Judas söner har betett sig ont i mina ögon, säger Herren. De har ställt upp sina vidriga gudar i det hus som bär mitt namn, de har orenat det.

31De har byggt Tofethöjderna i Hinnoms sons dal för att där bränna upp sina söner och döttrar. Jag har aldrig befallt det. Det har aldrig funnits i mitt hjärta.

32Lyssna, dagar ska komma, säger Herren, då det inte mer ska kallas ”Tofet” eller ”Hinnoms sons dal”, utan ”Slaktardalen”. Tofet ska bli en begravningsplats i brist på andra platser.

33Liken av detta folk ska bli föda åt himlens fåglar och markens vilddjur, ingen ska jaga bort dem.

34I Judas städer och på Jerusalems gator ska jag tysta jublet och glädjen, och rösten av brudgum och brud, för landet ska ödeläggas.