DANIEL 6 - Svenskbibel（SB）

Daniel i lejongropen

1Dareios fann det lämpligt att tillsätta 120 satraper som skulle regera över hela riket.

2Tre furstar satte han över dem, bland dem Daniel. Inför dem skulle satraperna redovisa, så att kungen inte skulle lida någon förlust.

3Daniel utmärkte sig framför de andra furstarna och satraperna, för han hade en enastående ande. Så kungen övervägde att sätta honom över hela riket.

4Då försökte furstarna och satraperna finna något att anklaga Daniel för i hans ämbetsutövning. Men de kunde inte finna något att anklaga honom för eller någon brist. För Daniel var pålitlig. Det fanns varken försumlighet eller brist hos honom.

5Då sa männen: ”Vi kommer aldrig finna något att anklaga den där Daniel för, om vi nu inte kan finna något angående hans Guds lag.”

6Så furstarna och satraperna stormade iväg till kungen och sa till honom: ”Må du leva för evigt, kung Dareios!

7Rikets alla furstar, guvernörer, satraper, rådsherrar och ståthållare har kommit överens om att det bör antas en kunglig förordning. Ett påbud bör utfärdas, att den som under trettio dagar ber till någon annan gud eller människa än till dig, o konung, ska kastas i lejongropen.

8Utfärda nu, o konung, påbudet, och signera skrivelsen så att den inte kan återkallas, i enlighet med Mediens och Persiens orubbliga lag.”

9Kung Dareios gjorde så och signerade det skrivna påbudet.

10När Daniel fick veta att skrivelsen var signerad gick han till sitt hus. På övervåningen hade han fönster öppna i riktning mot Jerusalem. Tre gånger om dagen föll han ner på sina knän och bad och tackade sin Gud, så som han alltid hade gjort.

11Då kom männen instormande och fann Daniel bedjande och anropande sin Gud.

12De gick då till kungen och frågade honom om det kungliga påbudet: ”Har inte du signerat ett påbud om att den som under trettio dagar ber till någon annan gud eller människa än till dig, o konung, ska kastas i lejongropen?” Kungen svarade: ”Korrekt! Och påbudet står fast i enlighet med Mediens och Persiens orubbliga lag.”

13Då sa de till kungen: ”Daniel, en av de judiska fångarna, bryr sig varken om dig eller det påbud du signerat. Han ber sin bön tre gånger om dagen.”

14När kungen hörde det blev han mycket illa till mods. Han avsåg att rädda Daniel. Ända till solnedgången försökte han komma på något sätt att rädda honom.

15Då stormade männen in till kungen och sa: ”Konungen vet att det är Mediens och Persiens lag att de påbud och förordningar som kungen utfärdar inte kan återkallas.”

16Så kungen lät hämta Daniel och kasta honom i lejongropen. Kungen sa till Daniel: ”Må din Gud, som du ständigt dyrkar, rädda dig!”

17En sten hämtades som lades över gropens öppning. Kungen förseglade den med sitt eget och sina stormäns sigill så att inget skulle kunna återkallas när det gällde Daniel.

18Sedan gick kungen till sitt palats. Han fastade hela natten och avstod från all förlustelse. Han kunde inte sova.

19Vid solens första strålar steg kungen upp och skyndade till lejongropen.

20När han närmade sig gropen ropade han på Daniel med vånda: ”Daniel, du den levande Gudens tjänare! Har din Gud, som du ständigt dyrkar, kunnat rädda dig från lejonen?”

21Daniel svarade: ”Må kungen leva för evigt!

22Min Gud sände sin ängel och stängde lejonens gap så att de inte skadat mig. För jag är utan skuld inför Gud. Inte heller har jag begått något brott mot dig, o konung.”

23Då blev kungen överlycklig och befallde att Daniel skulle tas upp ur gropen. Så han togs upp och ingen skada kunde ses på honom, för han hade förtröstat på sin Gud.

24Kungen gav order om att männen som hade anklagat Daniel skulle hämtas. De kastades i lejongropen med sina barn och hustrur. Innan de nått gropens botten överföll lejonen dem och krossade alla deras ben.

25Därefter skrev kung Dareios till alla folk och länder och språk över hela jorden: ”Fred och välgång!

26Jag påbjuder att överallt i mitt rike ska folket bäva och frukta för Daniels Gud.

För han är den levande Guden

som förblir för evigt.

Hans rike går aldrig under,

hans välde har inget slut.

27Han befriar och räddar.

Han gör tecken och under

i himlen och på jorden.

Han befriade Daniel

ur lejonens våld.”

28Denne Daniel blev framgångsrik under den tid Dareios, persern Koresh, var kung.