FJÄRDE MOSEBOK 22 - Svenskbibel（SB）

Moabs kung kallar på Bileam

1Israels söner bröt upp och slog sedan läger på Moabs hedar, öster om Jordanfloden mitt emot Jeriko.

2Balak, Sippors son, såg allt som Israel hade gjort mot amoreerna.

3Och Moab var rädda för folket eftersom det var så talrikt. De fasade för Israels söner

4och sa till de äldste i Midjan: ”Nu kommer den här horden att äta upp allt omkring oss, så som oxen äter upp markens gräs.”

På den tiden var Balak, Sippors son, kung av Moab.

5Han sände budbärare till Bileam, Beors son, i Petor vid Eufratfloden där hans folk bodde. De skulle kalla på honom, och säga: ”Lyssna, ett folk drog ut från Egypten. De täcker markens yta och har slagit sig ner alldeles inpå mig.

6Kom nu och förbanna detta folk åt mig! För de är mäktigare än jag. Kanske kan jag då besegra dem och driva dem bort från landet. Jag vet ju att den du välsignar är välsignad, och den du förbannar är förbannad.”

7De äldste i Moab och Midjan gav sig av och hade med sig spådomslön. De kom till Bileam och framförde Balaks budskap.

8Bileam sa till dem: ”Stanna här över natten. Jag återkommer med de ord som Jahve säger mig.” Då stannade Moabs furstar kvar hos Bileam.

9Gud kom till Bileam och sa: ”Vilka är de män du har hos dig?”

10Bileam svarade Gud: ”Balak, Sippors son, kung av Moab, sände mig detta budskap:

11Ett folk drog ut från Egypten. De täcker markens yta. Kom nu och förbanna det åt mig! Kanske kan jag då strida mot dem och fördriva dem.”

12Men Gud sa till Bileam: ”Gå inte med dem! Du ska inte förbanna detta folk, för det är välsignat.”

13När Bileam steg upp på morgonen sa han till Balaks furstar: ”Återvänd till ert land, Herren tillåter mig inte att följa med er.”

14Då återvände Moabs furstar till Balak och sa: ”Bileam vägrar att följa med oss.”

15Då sände Balak andra furstar, fler och av högre rang än de förra.

16De kom till Bileam och sa: ”Så säger Balak, Sippors son: Låt inget hindra dig från att komma till mig.

17Jag ska nämligen löna dig rikligt och göra allt du ber mig om. Kom nu och förbanna detta folk åt mig!”

18Bileam svarade Balaks tjänare: ”Även om Balak gav mig sitt palats fyllt med silver och guld, så kan jag inte gå förbi Jahve min Guds ord, vare sig i smått eller stort.

19Men nu ska ni också övernatta här, så att jag får veta vad Herren mer har att säga mig.”

20Den natten kom Gud till Bileam och sa: ”Om männen har kommit för att kalla på dig, så res dig upp och följ med dem. Men gör bara vad jag säger dig!”

21Så Bileam steg upp på morgonen, sadlade sitt åsnesto och följde med Moabs furstar.

Bileams åsna och Herrens utsände

22Men Guds vrede tändes då han gav sig av. Och Herrens utsände ställde sig på vägen som en motståndare. Bileam red på sin åsna med två tjänare i följe.

23Åsnan såg Herrens utsände stå på vägen med ett draget svärd i handen. Då vek åsnan av från vägen och gick ut på åkern. Så Bileam slog åsnan för att driva henne in på vägen igen.

24Herrens utsände ställde sig då i en trång passage mellan vingårdarna, med murar på båda sidor.

25Åsnan såg Herrens utsände och pressade sig mot muren och klämde Bileams fot mot muren. Så han slog henne ännu en gång.

26Herrens utsände gick lite längre fram. Han ställde sig på en plats så trång att det inte gick att vika av vare sig åt höger eller vänster.

27Åsnan såg Herrens utsände och lade sig ner under Bileam, som blev rasande och slog åsnan med staven.

28Då öppnade Herren åsnans mun. Hon sa till Bileam: ”Vad har jag gjort mot dig eftersom du tre gånger slagit mig?”

29Bileam svarade åsnan: ”Du har gjort mig till åtlöje! Hade jag ett svärd i handen nu skulle jag ha dödat dig.”

30Men åsnan sa till Bileam: ”Är inte jag din egen åsna som du alltid ridit på till denna dag? Har jag gjort så här förut mot dig?” Han svarade: ”Nej.”

31Då öppnade Herren Bileams ögon, och han såg Herrens utsände stå på vägen med ett draget svärd i handen. Bileam böjde sig och föll ner på sitt ansikte.

32Herrens utsände sa till honom: ”Varför har du tre gånger slagit din åsna? Lyssna! Jag har kommit som din motståndare, för jag ser att din väg är dumdristig.

33Åsnan såg mig och vek undan för mig tre gånger. Hade hon inte gjort det, skulle jag nu ha dödat dig men låtit henne leva!”

34Då sa Bileam till Herrens utsände: ”Jag har syndat! Jag visste inte att du stod framför mig på vägen. Om detta är något ont i dina ögon, så vänder jag tillbaka.”

35Herrens utsände svarade Bileam: ”Följ med männen. Men säg bara de ord jag talar till dig.” Och Bileam följde med Balaks furstar.

36När Balak hörde att Bileam var på väg, gick han för att möta honom i Ir-Moab vid Arnonfloden i utkanten av landet.

37Balak sa till Bileam: ”Sände jag inte upprepade gånger bud efter dig? Varför kom du inte till mig? Tror du inte jag kan rikligt löna dig?”

38Bileam svarade Balak: ”Se, jag är här nu. Men vad kan jag säga? Jag kan bara säga de ord Gud lägger i min mun!”

39Sedan följde Bileam med Balak, och de kom till Kirjat-Husot.

40Där offrade Balak oxar och får, och kallade sedan till sig Bileam och de furstar som var hos honom.

41Nästa morgon tog Balak med sig Bileam och förde honom upp på Bamot-Baal. Därifrån kunde han se en del av folket.