PSALMERNAS BOK 142 - Svenskbibel（SB）

1 En bön av David när han var i grottan.

Undervisning.

2Jag ropar högt till Herren,

jag ropar till Herren om nåd.

3Jag öser ut min oro för honom,

berättar om min ängslan för honom.

4När min ande flämtar vet du om min stig.

På min vandringsväg döljer de fällor för mig.

5Jag tittar åt höger, ingen finns där för mig.

Ingenstans kan jag fly, ingen bryr sig om mig.

6Jag ropar till dig Jahve, och säger:

”Du är min tillflykt,

min del i de levandes land.

7Lyssna till mitt rop,

för jag är helt nedbruten.

Rädda mig från mina förföljare,

för de är starkare än jag.

8För mig ut från mitt fängelse

så att jag kan tacka ditt namn.

De rättfärdiga ska samlas kring mig,

för du behandlar mig väl.”