JOB 8 - Svenskbibel（SB）

Bildads första tal

1Sedan talade Bildad från Shua:

2Hur länge ska du prata så där?

Dina ord är som en orkan.

3Förvränger Gud rättvisan?

Förvränger den Allsmäktige rättfärdigheten?

4Har dina söner syndat mot Gud,

då ger han dem i syndens våld.

5Men om du söker Gud

och ber den Allsmäktige om nåd,

6om du är ren och rättrådig,

då ska han verka för ditt bästa

och återställa din rättmätiga boning.

7Fastän din begynnelse var ringa,

så ska ditt slut innebära överflöd.

8Fråga tidigare släkten,

beakta fädernas erfarenhet.

9För vi är födda i går och vet inget,

en skugga är våra dagar på jorden.

10Men fäderna ska undervisa och berätta för dig.

De ska tala från sina hjärtan.

11Växer papyrus där det inte är sankt?

Spirar vassen där det inte finns vatten?

12Medan den är i blom och oskuren

vissnar den före allt annat gräs.

13Så går det för alla som glömmer Gud.

Den gudsfientliges hopp kan ej bestå.

14Hans förtröstan hänger på en tråd,

hans trygghet är som spindelnät.

15Han förlitar sig på sitt hus,

men det ska rasa,

han klamrar sig fast vid det,

men det ska ej bestå.

16Han frodas i solskenet,

sträcker sina grenar ut över trädgården.

17Hans rötter slingrar sig kring ett stenröse

och söker fäste bland sten.

18Rycks han bort från sin plats

förnekar den honom:

”Jag har aldrig sett dig.”

19Ja, sådan är glädjen på hans väg.

Och ur mullen växer andra upp.

20Gud förkastar inte en oförvitlig.

Och han håller inte de ondas hand.

21Gud ska åter fylla din mun med skratt

och dina läppar med jubel.

22De som hatar dig ska kläs i vanära.

Och de ondas tält ska ej finnas mer.