1Ödesord om Moab.
På en natt härjades Ar-Moab och blev förstört.
På en natt härjades Kir-Moab och blev tystat.
2Han går upp till sitt tempel
och till Dibon, offerhöjderna, för att gråta.
Moab sörjer över Nebo och Medeba.
Varje huvud är rakat, varje skägg avskuret.
3På gatorna är de klädda i säcktyg.
På taken och torgen
jämrar sig alla och storgråter.
4Heshbon och Eleale skriker ut,
det hörs ända till Jahas.
Därför ropar Moabs krigare,
de är helt utom sig.
5Mitt hjärta sörjer över Moab,
hennes flyktingar drar till Soar,
till Eglat-Shelishija.
Gråtande går de upp på Halluhits höjd.
På vägen till Horonajim
höjs klagorop över förstörelsen.
6För Nimrims vatten blir ökenmark,
gräset torkar, ängen vissnar, allt grönt är borta.
7Så allt de äger och har sparat
bär de bort över Pilträdsbäcken.
8Klagoropet ljuder runt om
i landet Moab. Hennes skrik
når till Eglajim och Beer-Elim.
9Fastän Dimons vatten är blodfyllda
ska jag sända mer mot Dimon:
ett lejon mot de flyende från Moab
och de kvarvarande i landet.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
