JESAJA 1 - Svenskbibel（SB）

1Den syn om Juda och Jerusalem som Jesaja, Amos son, såg när Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda.

Ett avfallet Juda

2Hör, himlar, lyssna, jord!

För Herren talar:

”Barn har jag fostrat och vårdat,

men de har gjort uppror mot mig.

3Oxen känner sin ägare,

åsnan sin herres krubba.

Men Israel känner inte mig,

mitt folk begriper inte.”

4Åh, ni syndiga folk,

tyngda av skuld,

ni onda avkomma,

fördärvade söner!

Ni har övergett Herren,

föraktat Israels Helige

och vänt honom ryggen.

5Varför vill ni ha mer slag?

Varför fortsätta revoltera?

Hela huvudet är skadat,

hela hjärtat är sjukt.

6Från huvud till fot finns inget helt,

bara blåmärken, skråmor

och öppna sår,

ej renade, förbundna

eller lindrade med olja.

7Ert land ligger öde,

era städer är nerbrända.

Utlänningar förtär era åkrar

inför era ögon,

en ödeläggelse

och förstörelse av främlingar.

8Dottern Sion står kvar

som en koja i en vingård,

som ett skjul på ett gurkfält,

som en belägrad stad.

9Om inte härskarornas Herre

låtit några av oss överleva,

hade vi blivit som Sodom,

vi hade liknat Gomorra.

10Hör Herrens ord - Sodomsledare!

lyssna till vår Guds undervisning - Gomorrafolk!

11Varför skulle jag bry mig om

alla era slaktoffer? säger Herren.

Jag har fått nog av brännofferbaggar

och gödkalvars fett.

Jag har ingen glädje i blod

av tjurar, lamm och bockar.

12När ni träder fram inför mig,

vem har då begärt

att ni ska klampa omkring på mina förgårdar?

13Upphör med era meningslösa matoffer!

Denna vidriga rök!

Nymånad, sabbat och utlysta fester –

jag tål inte syndfullhet blandad med högtid.

14Jag hatar innerligt era nymånader

och högtider.

De har blivit en börda

som jag inte orkar bära.

15När ni i bön sträcker ut era händer

så vägrar jag se till er.

Hur mycket ni än ber, jag lyssnar inte.

Era händer är fulla av blod.

16Tvätta er, rena er!

Avlägsna era onda gärningar,

så jag slipper se dem.

Upphör med ondska,

17lär er godhet,

sök rättvisa,

förebrå förtryckaren,

försvara den faderlöse,

stå på änkans sida!

18Kom, låt oss tillsammans

överlägga, säger Herren.

Fastän era synder är blodröda

ska de bli snövita,

fastän de är scharlakansröda

ska de bli vita som ull.

19Om ni är villiga och lydiga

ska ni få äta av landets goda.

20Men om ni vägrar och trotsar

ska svärdet äta er,

för Herren har talat.

21Vilken hora

har inte den trogna staden blivit,

hon som var full av rättvisa!

Rättfärdighet bodde därinne,

nu mördare!

22Ditt silver har blivit slagg,

ditt vin utspätt med vatten.

23Dina ledare är upprorsmän

och tjuvars kumpaner.

Alla älskar de mutor

och jagar efter gåvor.

De försvarar inte den faderlöse

och bryr sig inte om änkans sak.

24Därför säger Herren,

härskarornas Herre,

Israels Mäktige:

Åh, jag vill ta ut tröst på mina fiender,

jag vill hämnas på mina ovänner.

25Jag ska vända min hand mot dig,

smälta grundligt bort ditt slagg,

avlägsna alla dina orenheter.

26Jag ska åter

ge dig domare som förr

och rådgivare som i början.

Sedan ska du kallas

"rättfärdighetens stad",

"den trogna staden".

27Sion ska friköpas genom rättvisa,

de omvända genom rättfärdighet.

28Men upproriska och syndare

ska krossas tillsammans,

och de som överger Herren

ska gå under.

29Ni ska få skämmas

över terebinterna som var er lust,

rodna över era utvalda trädgårdar,

30för ni ska bli som en terebint

med vissnade löv,

som en trädgård utan vatten.

31Den starke ska bli ett fnöske,

hans verk en gnista.

Båda ska brinna tillsammans

utan att någon släcker.