1Ormen var listigare än alla markens djur som Herren Gud hade gjort. Den sa till kvinnan: ”Sa Gud verkligen att ni inte får äta av något träd i trädgården?”
2Kvinnan svarade ormen: ”Vi får äta av frukten från träden i trädgården.
3Men om frukten på trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte, för då ska ni dö.”
4Då sa ormen till kvinnan: ”Nej, ni ska inte dö!
5För Gud vet att den dag ni äter av den öppnas era ögon, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”
6Kvinnan såg att trädet var gott att äta av och åtråvärt för ögat. Och det lockade till visdom. Så hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt.
7Då öppnades deras ögon, och de blev varse att de var nakna. Så de fäste ihop fikonlöv och skylde sig.
8Vid kvällsbrisen hörde de Herren Gud komma i trädgården. Så mannen och hans hustru gömde sig för Herren Guds närvaro bland trädgårdens träd.
9Men Herren Gud ropade på mannen och sa till honom: ”Var är du?”
10Han svarade: ”Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd eftersom jag är naken. Så jag gömde mig.”
11Då sa han: ”Vem talade om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag befallde dig att inte äta av?”
12Mannen svarade: ”Kvinnan du gav mig att vara med, hon gav mig av trädet och jag åt.”
13Då sa Herren Gud till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Kvinnan svarade: ”Ormen bedrog mig, och jag åt.”
Syndafallets följder14Då sa Herren Gud till ormen:
”För att du gjorde detta
ska du vara under förbannelse
mer än all boskap
och markens alla djur.
På din buk ska du kräla,
och stoft ska du äta
alla dina livsdagar.
15Jag ska sätta fiendskap
mellan dig och kvinnan
och mellan din avkomma
och hennes avkomma.
Han ska krossa ditt huvud
och du ska krossa hans häl.”
16Till kvinnan sa han:
”Jag ska göra din plåga intensiv
när du är med barn.
Med smärta ska du föda barn.
Din man ska du vilja dominera,
men han ska råda över dig.”
17Till Adam sa han:
”För att du lyssnade på din hustru
och åt av trädet
som jag befallde dig
att inte äta av,
är marken under förbannelse på grund av dig.
Plågad ska du äta vad den ger
alla dina livsdagar.
18Den ska ge dig törne och tistel,
och du ska äta det som växer på marken.
19Svettig ska du äta ditt bröd
tills du vänder åter till jorden,
för av den är du tagen.
Stoft är du,
och stoft ska du åter bli.”
20Mannen gav sin hustru namnet Eva, för hon blev mor till alla som lever.
21Och Herren Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.
22Herren Gud sa: ”Mannen har nu blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får han inte sträcka ut handen och ta även av livets träd och äta, och leva för evigt.”
23Så Herren Gud förvisade honom från Edens trädgård för att bruka jorden som han tagits från.
24Han drev ut mannen. Och öster om Edens trädgård satte han keruberna och det flammande virvlande svärdet för att vakta vägen till livets träd.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
