JESAJA 46 - Svenskbibel（SB）

Babels gudar och den ende Guden

1Bel hukar, Nebo sviktar.

Deras gudabilder läggs på djur och boskap.

Det som ni bar på lyfts nu upp

och bärs av trötta djur.

2Båda sviktar de och hukar.

De kan inte rädda lasten

och själva går de i fångenskap.

3Lyssna på mig, Jakobs ätt,

all återstod av Israels folk,

ni som jag hållit och burit

från födseln, ja, från livmodern.

4Jag Är - till er ålderdom,

och jag ska bära er även när håret grånar.

Jag har skapat er.

Jag ska lyfta, bära och rädda er.

5Vem kan ni jämföra mig med

och göra till min like?

Vem kan ni ställa vid min sida

så att vi skulle vara lika?

6De tömmer ut guld ur börsen

och väger upp silver på vågen.

De lejer en guldsmed som tillverkar en gud.

De faller ner för den och tillber.

7De lyfter upp den på axeln

och bär iväg den till dess plats.

Där blir den stående orörlig.

Ropar någon till den kan den varken svara

eller rädda honom från nöd.

8Tänk på detta och uppträd som män.

Ta det till hjärtat, syndare.

9Minns det som hänt för länge sedan!

För jag är Gud och ingen annan,

jag är Gud, och ingen är lik mig.

10Från begynnelsen kungör jag slutet.

Långt i förväg berättar jag

om det som ännu ej inträffat.

Jag säger: Mitt beslut står fast,

allt jag vill ska jag göra.

11Jag kallar på en rovfågel från öster,

en man från fjärran land som utför min plan.

Det jag sagt låter jag ske.

Det jag beslutat utför jag.

12Lyssna på mig, ni obstinata,

ni som är långt från rättfärdighet:

13Jag för min rättfärdighet nära,

den är inte långt borta.

Och min frälsning dröjer inte.

Jag ger frälsning i Sion, min härlighet åt Israel.