PREDIKAREN 7 - Svenskbibel（SB）

1Vem vet vad som är bäst för en man här i livet under de få och tomma dagar han lever som en skugga? Och vem kan berätta för en man om framtiden efter honom under solen?

2Gott rykte är bättre än dyrbar parfym.

Och dödsdagen är bättre än födelsedagen.

3Bättre gå till en begravning

än gå till ett hus och festa.

För döden är slutet för alla människor,

det bör alla levande begrunda.

4Sorg är bättre än skratt,

ett sörjande ansikte är hälsa för hjärtat.

5De visas hjärtan är i sorgehus,

dårarnas hjärtan är i partyhus.

6Bättre lyssna på en vis mans tillrättavisning

än lyssna på dårars sång.

7För dårens skratt är som

törnesprakandet under grytan.

Också det är tomhet.

8Förtryck gör den vise galen,

mutor fördärvar hjärtat.

9Slutet på något är bättre än början,

tålamod är bättre än högmod.

10Bli inte arg inombords så lätt,

för ilska bor i dårars bröst.

11Fråga inte:

”Varför var det bättre förr?”

Det är inte visdom att fråga så.

12Visdom ihop med arv är bra,

en fördel för dem som ser solen.

13Visdomen skyddar, penningen skyddar.

Men känn till visdomens fördel:

den ger liv åt sin ägare.

14Betrakta det Gud gjort:

Vem kan göra rakt det han gjort krokigt?

15Var glad när dagen är god! Men är dagen ond ska du tänka att Gud har gjort båda dagarna, för att ingen ska klura ut framtiden.

16Allt har jag sett under mina meningslösa dagar: en rättfärdig man kan förgås trots sin rättfärdighet, en ond man kan leva länge trots sin ondska.

17Var inte alltför rättfärdig, och var inte överdrivet vis. Varför göra sig själv illa?

18Var inte alltför ond, och var inte dåraktig. Varför dö i förtid?

19Det är bra att ordentligt hålla fast vid det ena såväl som det andra, för den som fruktar Gud följer båda råden.

20Visdomen gör en vis man starkare än tio styresmän i staden.

21Det finns ingen rättfärdig man på jorden som bara gör gott och aldrig syndar.

22Bry dig inte om allt som pratas, för då kanske du hör din slav förbanna dig.

23Du är ju medveten om att du själv ofta har förbannat andra.

24Jag prövade allt detta genom visdom. Jag sa: ”Jag vill bli vis.” Men visdomen låg utom räckhåll.

25Utom räckhåll är det som existerar, och alldeles outgrundligt, vem kan finna det?

26Jag var fast besluten att förstå och utforska, att söka visdom och alltings ordning. Jag ville begripa ondskans dårskap och dårskapens vanvett.

27Och detta fann jag: bittrare än döden är kvinnan. Hennes hjärta är snaror och nät, hennes händer är bojor. Den som Gud tycker om undkommer henne, men syndaren blir hennes fånge.

28Lyssna, säger Predikaren, jag fann följande när jag lade ihop allt för att upptäcka alltings ordning: -

29Något jag söker men ej funnit: en man bland tusen fann jag, men ingen av dem var en kvinna. -

30Lyssna, endast detta upptäckte jag: Gud skapade människan rättsinnig, men allt möjligt hittar de på.