DOMARBOKEN 3 - Svenskbibel（SB）

Kvarvarande folk i landet

1Följande folkslag lämnade Herren kvar - för att med dem pröva alla israeliter som inte deltagit i något av krigen i Kanaan,

2och för att lära framtida israeliter att föra krig, dem utan krigserfarenhet - :

3filisteernas fem furstar, alla kanaaneer, sidonierna, och hiveerna som bodde i Libanons bergsbygd, från berget Baal-Hermon till vägen mot Lebo-Hamat.

4Genom dem prövades Israel för att se om de ville lyda Herrens bud som han befallt deras fäder genom Moses hand.

5Så bodde Israels söner bland kanaaneerna, hettiterna, amoreerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna.

6Israeliterna tog deras döttrar till hustrur, och gav sina döttrar åt deras söner. Och de dyrkade deras gudar.

Otniel

7Israels söner gjorde det som var ont i Herrens ögon. De ignorerade Jahve sin Gud och dyrkade baalerna och asherorna.

8Då tändes Herrens vrede mot Israel, och han sålde dem till Kushan-Rishatajim, kungen i Aram-Naharajim. Och Israels söner tjänade Kushan-Rishatajim i åtta år.

9Då ropade Israels söner till Herren. Och Herren reste upp en frälsare bland Israels söner som räddade dem: Otniel, son till Kalebs yngre bror Kenas.

10Herrens Ande kom över honom, och han blev domare i Israel. Otniel drog ut i krig, och Herren gav Arams kung Kushan-Rishatajim i hans hand så att han övervann Kushan-Rishatajim.

11Sedan hade landet fred i fyrtio år. Därefter dog Otniel, Kenas son.

Ehud

12Israels söner gjorde åter det som var ont i Herrens ögon. Herren gav då kung Eglon av Moab makt över Israel, eftersom de betett sig ont i Herrens ögon.

13Eglon förenade sig med ammoniterna och Amalek. Han angrep och besegrade Israel, och intog Palmstaden.

14Israels söner tjänade kung Eglon av Moab i arton år.

15Då ropade Israels söner till Herren. Och Herren reste upp en frälsare bland dem: benjaminiten Ehud, Geras son, en vänsterhänt man. Israels söner sände honom med tribut till kung Eglon av Moab.

16Ehud gjorde sig ett tveeggat svärd, fyrtio centimeter långt. Det spände han fast vid höger sida under kläderna.

17Han överlämnade tributen till kung Eglon av Moab, som var en mycket fet man.

18När Ehud hade överlämnat tributen, sände han iväg folket som hade burit tributen.

19Vid bildstoderna nära Gilgal återvände Ehud och sa: ”Jag har ett hemligt meddelande till dig, o konung.” Kungen påkallade då tystnad, och alla i hans tjänst gick ut.

20Ehud gick fram till kungen där han satt ensam i sin svala takvåning, och Ehud sa: ”Jag har ett budskap från Gud till dig.” Kungen reste sig ur stolen.

21Då sträckte Ehud ut vänsterhanden, drog svärdet från sin högra sida och rände in det i hans buk.

22Både klinga och fäste trängde in. Klingan omslöts av fettet, för han drog inte ut svärdet ur hans buk, och inälvorna vällde ut.

23Ehud gick ut i förhallen och stängde och låste dörrarna till våningen efter sig.

24När han hade gått, kom Eglons tjänare. De fann dörrarna till våningen låsta, och sa: ”Han uträttar väl sina behov i sin ventilerade kammare.”

25De väntade så länge att det blev pinsamt. Men inga dörrar öppnades till våningen. Så de tog nyckeln och öppnade själva, och där fann de sin herre - död på golvet.

26Ehud hade flytt medan de dröjde. Han hade passerat bildstoderna och flytt till Seira.

27Så snart han kom dit blåste han i hornet i Efraims bergsbygd. Då drog Israels söner ner från bergsbygden, och han ledde dem.

28Han sa till dem: ”Följ mig, för Herren har gett era fiender moabiterna i er hand!” Så de följde honom och intog vadställena över Jordanfloden till Moab och lät ingen komma över.

29Den gången dödade de omkring tiotusen moabiter, alla starka och mäktiga krigare. Ingen undkom.

30Den dagen blev Moab kuvat under Israels hand. Och landet hade fred i åttio år.

Shamgar

31Efter Ehud kom Shamgar, Anats son. Han dödade sexhundra filisteer med en oxpik. Även han räddade Israel.