PSALMERNAS BOK 109 - Svenskbibel（SB）

1 En psalm av David. För körledaren.

Min lovsångs Gud, var inte tyst.

2För de öppnar sitt onda och falska gap mot mig,

de talar med lögnens tunga till mig,

3de omger mig med hatfulla ord,

de angriper mig utan orsak,

4de besvarar min kärlek med anklagelser.

Men jag ber.

5De lönar gott med ont,

min kärlek med hat.

6Utse en ond att bemöta honom,

låt Satan träda fram intill honom.

7Låt utslaget bli skyldig när han döms,

låt hans bön räknas som synd.

8Låt hans dagar bli få,

låt hans ämbete tas av en annan.

9Låt hans söner bli faderlösa,

hans hustru bli änka.

10Låt hans söner stryka omkring tiggande,

sökande mat fjärran från sina ödelagda hem.

11Låt långivaren beröva honom allt,

låt främlingar plundra hans egendom.

12Låt ingen visa honom godhet,

ingen bry sig om hans faderlösa barn.

13Låt hans ättlingar utrotas,

deras namn utraderas i nästa släktled.

14Må Herren minnas hans fäders synder,

må inte hans mors synder utplånas,

15må deras synder alltid förbli inför Herren.

Må han utradera minnet av dem från jorden.

16För det föll honom aldrig in att visa godhet.

Han förföljde de utsatta och nödlidande

och de förkrossade, för att döda dem.

17Han älskade att förbanna,

så den drabbade honom själv.

Han ville inte välsigna,

så den var honom fjärran.

18Han iklädde sig förbannelse som dräkt.

Och den trängde in i honom som vatten

och in i hans ben som olja.

19Låt den omsluta honom som en mantel,

som ett bälte han alltid bär.

20Så ska Herren straffa mina anklagare,

dem som talar illa om mig.

21Men du, Jahve min Herre,

ta dig an mig för ditt namns skull,

rädda mig, för din nåd är god.

22För jag är drabbad och hjälplös,

mitt hjärta blöder.

23Jag försvinner som en flyktig skugga,

jag skakas bort som en gräshoppa.

24Mina knän sviker mig av fasta,

jag är bara skinn och ben.

25Jag har blivit ett skämtobjekt för dem,

de ser mig och skakar på huvudet.

26Jahve min Gud, hjälp mig,

fräls mig efter din trogna kärlek.

27Låt dem förstå att det är din hand,

att det är du, Herre, som verkar.

28De förbannar, men du välsignar.

De angriper mig, men ska förödmjukas.

Och din tjänare ska glädjas.

29Mina anklagare ska iklädas vanära,

täckas med förödmjukelse som en kappa.

30Jag tackar ivrigt Herren,

jag prisar honom i den stora skaran.

31För han står på den nödlidandes högra sida

och frälser honom från dem som fördömer.