1Min son, hör på min visdom,
lyssna noga till min klokhet,
2så att du tar vara på omdöme
och dina läppar bevarar kunskap.
3För den förbjudna kvinnans läppar
dryper av honung,
hennes mun är lenare än olja,
4men till slut blir hon bitter som malört,
vass som ett tveeggat svärd.
5Hennes fötter går mot döden,
hennes steg ner till helvetet.
6Hon beaktar ej livets väg.
Hon inser inte att hon är på irrfärd.
7Lyssna på mig nu, söner,
ta inte avstånd från mina ord.
8Håll dig undan henne,
gå inte nära hennes dörr!
9Annars får du ge din livskraft åt andra,
dina år åt den grymme,
10främlingar ska mättas av ditt välstånd
och din strävan hamnar i en annans hus.
11Du ska jämra dig när slutet nalkas,
när kropp och hull tärs bort,
12och säga:
”Hur hatade jag inte förmaning,
hur föraktade inte mitt hjärta tillrättavisning!
13Jag lyssnade inte till mina lärare.
Jag stängde örat till mina undervisare.
14Jag närmade mig avgrundens brant
mitt i den samlade församlingen!”
15Drick vatten från din egen brunn,
friskt vatten från din egen källa.
16Ska dina källor rinna ut
som vattenbäckar på torgen?
17De ska endast tillhöra dig
och inte delas med främlingar!
18Välsignad vare din egen källa.
Gläds åt din ungdoms hustru,
19din älskliga hind och vackra gasell.
Låt hennes bröst alltid tillfredsställa dig,
hennes kärlek jämt berusa dig.
20Min son, varför skulle du bedåras
av en förbjuden kvinna,
omfamna en främmande kvinna?
21För Herren betraktar en mans vägar,
han värderar alla hans steg.
22Den som är ond fångas
av sin egen syndfullhet
och fastnar i sina synders snaror.
23Han dör av brist på fostran.
Han går vilse i sin stora dårskap.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
