1 Av David.
2När han stred mot Aram-Naharajim
och Aram-Soba, och Joav återvände och slog edomeerna
i Saltdalen, tolvtusen man. För körledaren.
Till ”Vittnesbördets lilja”. Ett poem.
3O Gud, du har stött bort oss,
störtat dig över oss och varit vred.
Kom tillbaka till oss!
4Du har skakat och klyvt landet.
Laga skadorna, för landet vacklar.
5Du lät ditt folk uppleva nödtider.
Du gav oss vin så att vi raglade.
6Men åt dem som fruktar dig
har du gett sanningens vajande fana. <>
7Fräls genom din kraft och svara oss,
så att dina älskade räddas.
8Gud har talat i sin helighet:
”Jag ska triumfera!
Jag ska dela upp Shekem
och mäta Suckotdalen.
9Gilead och Manasse tillhör mig.
Efraim är min hjälm, Juda är min spira.
10Moab är mitt handfat.
På Edom kastar jag min sandal.
Hylla mig, ni filisteer!”
11Vem för mig till den befästa staden?
Vem leder mig till Edom?
12Gud, har inte du stött bort oss?
Gud, du följer ju inte med våra härar.
13Bistå oss mot fienden,
för mänsklig hjälp är värdelös.
14Med Gud utför vi mäktiga ting,
han ska trampa ner våra fiender.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
