Amos 9 - Swedish Core Bible - expanded（SKB）

1Jag såg Herren (Adonai) stå bredvid altaret och han sa:

”Slå pelarhuvudena

så att portarna skakar

och bryt dem i bitar på huvudet av dem alla,

jag ska slakta återstoden av dem med svärdet,

ingen av dem ska kunna fly

och där ska inte vara någon som kommer undan.

2Om de så gräver sig ner till Sheol (underjorden, de dödas plats)

ska min hand ta dem där,

och även om de klättrar upp till himlarna

ska jag föra ner dem. [Ps 139:7-12]

3Och om de gömmer sig själva på Karmels topp,

ska jag söka och ta dem ut därifrån,

och om de gömmer sig för min åsyn i botten på havet

ska jag befalla ormen och den ska bita dem.

4Trots att de går i fångenskap framför sina fiender,

ska jag där befalla svärdet och det ska slakta dem,

och jag ska hålla mina ögon på dem

för ont och inte för gott.”

5För Herren (Adonai), Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),

rör vid landet och det smälter [kan inte stå emot honom] och alla som bor där sörjer,

och det sväller upp som Nilen (som svämmar över alla bräddar)

och sjunker tillbaka igen som Egyptens flod (Nilen).

[Ordet för att smälta betecknar en förändring som inte går att stå emot. Människorna skakar av skräck och kan inte göra någonting åt situationen. Jfr ordningen på Guds namn med Amos 3:13; 4:13; 5:14-15, 27; 6:8, 14 (där JHVH kommer först). Att titeln inleds med Adonai här kan vara ett sätt att betona hur Gud mer synligt verkar på jorden. När JHVH används är det oftare hans osynliga egenskaper som beskrivs.]

6Det är han som bygger sin övre kammare i himlarna

och har grundlagt sitt valv på jorden,

han som kallar fram havets vatten

och utgjuter det över jordens ansikte.

Herren (Jahveh) är hans namn.

[Vers 7-15 ingår i den bestämda sabbatsläsningen som man läste i alla synagogor i hela världen samma sabbat som staten Israel utropades 1948.]

7Är ni inte som Kushs söner [etiopierna] för mig, ni Israels söner,

förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

Har inte jag fört upp Israel, ut ur Egyptens land,

och filistéerna från Kaftor [Kreta, se 1 Mos 10:14]

och Aram (Syrien) från Kir [plats/område i Mesopotamien – hebr. kir betyder mur]?

8Se, Herrarnas Herres (Adonai Jahvehs) ögon

är på det syndfulla kungariket

och jag ska utplåna det

från jordens ansikte,

likväl ska jag frälsa

och inte helt utplåna Jakobs hus,

förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

9För se, jag ska befalla

och jag ska sålla Israels hus bland hednafolken,

som säd sållas i en sikt,

likväl ska inte ett enda korn falla på marken.

10Mitt folks alla syndare som säger:

”Ondska ska inte hinna upp oss och inte utmana oss”,

ska dö genom svärd.

Israels återupprättelse

11”På den dagen ska jag resa upp

Davids fallna hydda,

mura igen dess sprickor

och resa upp det som är raserat,

och bygga upp den som i forna dagar,

12så att de kan ta i besittning vad som är kvar av [Israels bittra fiende] Edom

[edomiterna härstammade från Esau, Jakobs bror]

och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts”,

förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), han som gör detta.

13Se, det ska komma dagar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), då plöjaren [som förbereder för höstsådden]

ska hinna ikapp skördemannen [eftersom det tar sådan tid att få in de stora skördarna],

och de som trampar druvorna

ska hinna ikapp [inte hinner bli klara innan det är dags för] såningsmannen.

Då ska bergen drypa av druvsaft

och alla höjder flöda över (ordagrant: smälta).

14Och jag ska föra tillbaka mitt folk (mitt förbundsfolk/egendomsfolk – hebr. ammi) Israel från fångenskapen [göra slut på deras fångenskap och återupprätta dem],

och de ska bygga upp [sina] städer som legat i ruiner och bo i dem [igen].

Och de ska plantera vingårdar

och dricka vin från dem och anlägga (ordagrant: göra) trädgårdar och äta [njuta av] frukt från dem.

15Och jag ska plantera dem i deras eget land,

och de ska inte mer ryckas upp ur det land som jag har gett dem, säger Herren (Jahveh) din Gud (Elohim).