1 Denne Melkisedek var kung i Salem och präst åt Gud den Högste. Det var han som mötte och välsignade Abraham när denne vände tillbaka efter sin seger över kungarna.
2Det var åt honom Abraham gav tionde av allt. Först och främst betyder hans namn »rättfärdig konung«, vidare är han kung i Salem, det vill säga »fredskonung«.
3De bland Levis efterkommande som blir präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket, alltså av sina bröder, fast också de härstammar från Abraham.
6Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, uppbar tionde av Abraham och välsignade honom som dock hade fått Guds löften,
7och ingen kan förneka att det är den ringare som blir välsignad av den som är förmer.
8I det ena fallet är det dödliga människor som tar emot tionde, men i det andra en om vilken det vittnas att han alltid lever.
9Och på sätt och vis har Levi, som får tionde, själv gett tionde genom Abraham.
10Ty som ännu ofödd var han till i sin förfader när Melkisedek mötte denne.
11 Den som här åsyftas hör ju till en annan stam, där ingen någonsin har gjort tjänst vid altaret.
14Därmed upphävs den tidigare bestämmelsen för att den var svag och till ingen nytta –
19lagen har ju inte gett fullkomlighet åt något – men i stället får vi något bättre, ett hopp som närmar oss till Gud.
20Till detta kommer Guds ed. De andra blev präster utan någon ed,
21Detta visar hur överlägset det förbund är som Jesus har gått i god för.
23Vidare har de andra prästerna blivit fler och fler därför att döden satte en gräns för deras tjänst.
24Men eftersom han är till i evighet behåller han för alltid sitt prästämbete.
25Rom 8:26 f., 34; Heb 9:24; 1~Joh 2:1Så kan han också nu och för all framtid rädda dem som nalkas Gud genom honom, eftersom han alltid lever och kan vädja för dem.
26 Heb 1:3; 3:1+ En sådan överstepräst var det vi behövde: en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare, upphöjd över himlarna.
273~Mos 16; Jes 53:12; Rom 6:10; Heb 9:12, 25–28; 10:10, 14; 1~Pet 3:18Han måste inte som de andra översteprästerna dagligen offra först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv.
28Heb 2:10 f.; 5:2Lagen förordnar överstepräster med mänskliga svagheter, men den ed som avlöser lagen har insatt en som är son och har nått evig fullkomlighet.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
