1 Så sade Herren: Gå bort till judakungens palats och tala där dessa ord:
2Hör Herrens ord, du Judas konung, som sitter på Davids tron, du och ditt hov och ditt folk, de som går in genom dessa portar.
3Så säger Herren: Handla rättvist och rättfärdigt och rädda den utplundrade ur förtryckarens våld. Kränk inte invandraren, den faderlöse och änkan, bruka inte våld mot dem. Låt inte oskyldigt blod flyta på denna plats!
4Ty så säger Herren om judakungens palats:
Du är för mig som Gilead,
som berget Libanons krön,
men jag skall göra dig till ödemark,
till städer där ingen bor.
7 Jag inviger män
till att förhärja dig med sina yxor.
De skall hugga ner dina yppersta cedrar
och kasta dem i elden.
8 Ty så säger Herren om Shallum, Josias son, kungen av Juda, som efterträdde sin far Josia och som fördes bort från denna plats: Han skall aldrig återvända hit.
12Han skall dö på den plats dit han förvisats, och han skall aldrig återse detta land.
Om Jojakim13Ve den som bygger sitt hus med orättfärdighet
och murar övervåningen med orätt,
som låter sin nästa arbeta utan betalning
och inte ger honom lön,
14den som säger: »Jag skall bygga ett väldigt hus
med rymlig övervåning,
förse det med fönster
och paneler av cederträ
och måla det lysande rött!«
15 Därför säger Herren så om Jojakim, Josias son, kungen av Juda:
Ingen skall hålla dödsklagan över honom:
»Ack, min broder! Ack, syster!«
Ingen skall hålla dödsklagan över honom:
»Ack, herre! Ack, all din prakt!«
19Han skall få en åsnebegravning, han skall släpas bort och slängas utanför Jerusalems portar.
Om Jerusalem20 Stig upp på Libanon och ropa,
låt din röst ljuda i Bashan,
ropa högt från Avarim,
ty alla dina älskare är krossade.
21 Du som bor på ett Libanon
och har byggt ditt näste bland cedrarna,
du skall stöna när värkarna kommer över dig,
du skall plågas som en födande kvinna!
Om Jojakin24 Så sant jag lever, säger Herren, även om du, Konja, Jojakims son, Judas konung, vore en sigillring på min högra hand, skulle jag slita bort den.
25Jag skall utlämna dig åt dina dödsfiender, åt dem du fruktar, åt kung Nebukadnessar av Babylonien och åt kaldeerna.
262~Kung 24:15Dig själv och din mor som födde dig skall jag slunga bort till ett annat land, ett land där ni inte är födda. Och där skall ni dö.
27Till det land dit de längtar skall de aldrig återvända.
28Är då denne Konja ett kasserat kärl som skall krossas, en kruka som ingen vill ha? Varför kastas han och hans barn bort och slungas i väg till ett land de inte känner?
29Land, land, land, hör Herrens ord!
30Så säger Herren: Uppteckna denne man som barnlös, en som aldrig lyckats med något i livet. Ty ingen av hans efterkommande skall lyckas bestiga Davids tron och åter regera i Juda.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
