1 Korach, son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, samt rubeniterna Datan och Aviram, Eliavs söner, och On, Pelets son, utmanade Mose
2och trädde fram till honom tillsammans med 250 israeliter, menighetens hövdingar och utvalda talesmän, alla med stort anseende.
3De samlades kring Mose och Aron och anklagade dem: »Ni har gått för långt! Hela menigheten är helig, allesammans, och Herren finns mitt ibland dem. Varför vill ni vara förmer än Herrens församling?«
4När Mose hörde detta föll han ner på sitt ansikte.
5Sedan talade han till Korach och hela hans menighet: »I morgon skall Herren ge besked om vem som är hans och vem som är helig. Den mannen får komma nära honom, den som Herren väljer får komma nära honom.
6Du, Korach, och hela din menighet skall göra så här: ni skall ta fram fyrfat,
7och i morgon skall ni lägga glöd i dem och strö över rökelse inför Herren. Den man som Herren då väljer är den helige. Leviter, det är ni som har gått för långt!«
8Och Mose sade till Korach: »Hör på, leviter!
9Räcker det inte med att du har fört oss ut från ett land som flödar av mjölk och honung för att låta oss dö i öknen? Skall du nu också göra dig till herre över oss?
14Och inte har du fört oss till ett land som flödar av mjölk och honung eller gett oss åkrar och vingårdar att äga. Tänker du sticka ut ögonen på de här männen? Nej, vi kommer inte!«
15 Herren talade till Mose:
37Säg till prästen Elasar, Arons son, att han skall dra fram fyrfaten ur askan. Sprid sedan ut glöden. Fyrfaten är heliga,
38de som bars av dessa syndare som förverkade sina liv. De skall hamras ut till tunna plåtar som skall täcka altaret, ty de blev heliga när de fördes fram inför Herren. Så blir de en varning för israeliterna.
39Prästen Elasar tog kopparfyrfaten som hade burits fram av dem som förbrändes, och de hamrades ut för att täcka altaret.
40Så skulle de påminna israeliterna om att en obehörig, en som inte är av Arons släkt, aldrig får komma inför Herren och tända rökelse, för att det inte skall gå som det gick med Korach och hans menighet. Elasar gjorde som Herren befallt honom genom Mose.
41Dagen därpå knotade hela den israelitiska menigheten mot Mose och Aron och anklagade dem för att ha dödat Herrens folk.
42Menigheten samlades för att angripa Mose och Aron och vände sig mot uppenbarelsetältet. Då täcktes det av molnet, och Herrens härlighet visade sig.
43Mose och Aron ställde sig framför uppenbarelsetältet,
44och Herren talade till Mose:
45»Gå bort från denna menighet, så skall jag förinta den på ett ögonblick.« De föll ner på sina ansikten.
46Därefter sade Mose till Aron: »Tag ditt fyrfat, fyll det med glöd från altaret och strö över rökelse. Skynda dig sedan ut bland menigheten och bringa försoning åt den. Herren har redan släppt lös sin vrede, och hemsökelsen har börjat.«
47Aron tog det Mose hade sagt och skyndade sig in bland de församlade, där hemsökelsen redan hade börjat. Aron brände rökelse och bringade så försoning åt folket.
48Han stod mellan de döda och de levande, och hemsökelsen upphörde.
49Vid hemsökelsen omkom 14 700 människor, förutom de som dött för Korachs skull.
50När hemsökelsen hade upphört återvände Aron till Mose vid uppenbarelsetältets ingång.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
