1 Nu närmade sig det osyrade brödets högtid, som kallas påsk.
2Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot och som var en av de tolv.
4Han gick till översteprästerna och officerarna i tempelvakten och talade med dem om hur han skulle kunna utlämna Jesus åt dem.
5De blev glada och erbjöd honom pengar.
6Han gick med på deras anbud och sökte ett tillfälle att utlämna honom utan att folket var med.
Påskmåltiden förbereds7 Så kom det osyrade brödets dag, då påsklammen skulle slaktas.
8Och Jesus sände i väg Petrus och Johannes och sade: »Gå och gör i ordning påskmåltiden åt oss.«
9De frågade var de skulle göra det.
10Han svarade: »När ni kommer in i staden möter ni en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i
11och säg till den som äger huset: Mästaren frågar var salen är där han kan äta påskmåltiden med sina lärjungar.
12Då visar han er till ett stort rum i övervåningen som står färdigt. Där skall ni göra i ordning måltiden.«
13De gick och fann att allt var som han hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.
Den sista måltiden. Jesus utpekar förrädaren14 Man räckte honom en bägare, och han tackade Gud och sade: »Ta detta och dela det mellan er.
18Jag säger er: från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit.«
19Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.«
20Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: »Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er.
21Då sade han till dem: »Kungarna uppträder som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare.
26Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren.
27 Simon, Simon. Satan har utverkat åt sig att få sålla er som vete.
32Men jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en gång har vänt tillbaka, så styrk dina bröder.«
33Simon sade: »Med dig, herre, är jag beredd att gå både i fängelse och i döden.«
34»Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare från mig. Men låt din vilja ske, inte min.«
43En ängel från himlen visade sig för honom och gav honom kraft.
44I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken.
45När han steg upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna fann han att de hade somnat, tyngda av sorg,
46och han sade till dem: »Hur kan ni sova! Stig upp och be att ni inte utsätts för prövning.«
Jesus fängslas47 Medan han ännu talade kom det en stor skara människor. Han som hette Judas, en av de tolv, visade vägen, och han gick fram till Jesus för att kyssa honom.
48Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?«
49När de som var med Jesus såg vad som skulle hända sade de: »Herre, skall vi ta till våra svärd?«
50Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat.
51Men då sade Jesus: »Nu räcker det.« Och han rörde vid mannens öra och läkte honom.
52Sedan sade Jesus till de överstepräster och officerare vid tempelvakten och äldste som hade kommit dit för att gripa honom: »Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar.
53Dag efter dag var jag hos er i templet, och ni lyfte inte er hand mot mig. Men detta är er stund, nu har mörkret makten.«
Petrus förnekar Jesus54 En timme senare var det någon som försäkrade: »Visst var den där också med honom, och han är ju från Galileen.«
60Men Petrus sade: »Jag förstår inte vad du menar.« Och just som han sade det gol en tupp.
61och han gick ut och grät bittert.
Vakterna hånar Jesus63 Då sade de: »Behöver vi fler vittnesmål? Vi har ju hört det ur hans egen mun.«
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
