Markusevangeliet 6 - Bible 2000, Swedish Translation w/ DC（B2000D）

Profet i sin hemstad

1 Är det inte snickaren, Marias son och bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Bor inte hans systrar här hos oss?« Så blev han en stötesten för dem.

4Sandaler fick de ha men inte mer än en skjorta.

10Och han sade till dem: »När ni har tagit in i ett hus, så stanna där tills ni skall vidare.

11Och är det någon plats som inte vill ta emot er och inte vill höra på er, så fortsätt därifrån och skaka av dammet under era fötter. Det skall vittna mot dem.«

12De gav sig i väg och predikade att alla skulle omvända sig,

13Hans namn hade nu blivit känt, och kung Herodes fick höra att folk sade: »Johannes döparen har uppstått från de döda. Det är därför dessa krafter verkar genom honom.«

15Men några sade att han var Elia, andra att han var en profet, en i raden av profeter.

16När Herodes hörde detta sade han: »Johannes, han som jag lät halshugga, det är han som har uppstått!«

17 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och sätta honom i fängelse. Anledningen till det var Herodias, hans bror Filippos hustru. Henne hade han gift sig med,

18Ty Herodes hade respekt för Johannes, som han visste var en rättfärdig och helig man, och skyddade honom, och när han hade hört honom kände han sig mycket osäker och ville höra mer av honom.

21Men en dag kom hennes tillfälle, och det var när Herodes firade sin födelsedag med ett gästabud för sina stormän och överstarna och de främsta i Galileen.

22Herodias dotter kom då in och dansade så att Herodes och hans gäster blev förtjusta. Kungen sade till flickan: »Be mig om vad du vill, och du skall få det.«

23Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem åt folket. Också de två fiskarna fördelade han så att alla fick.

42Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg över till Betsaida medan han själv skickade hem folket.

46Han såg hur de slet vid årorna därför att de hade motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på vattnet, och han var på väg förbi dem.

49När de hade farit över sjön kom de till Gennesaret och gick i land där.

54Så snart de steg ur båten kände folket igen honom

55och skyndade ut till de sjuka i hela trakten och bar dem på deras bäddar dit där de hörde att han var.

56Och i alla byar och städer och gårdar som han kom till lade man de sjuka på de öppna platserna och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev botade.