1 Då gav de Jakob alla främmande gudar de hade och sina örringar, och Jakob grävde ner dem under terebinten vid Shekem.
5Sedan bröt de upp, och Gud slog städerna runt omkring med skräck, så att ingen vågade förfölja Jakobs söner.
6 Där byggde han ett altare, och han kallade platsen El Betel, eftersom Gud hade uppenbarat sig för honom där när han flydde undan sin bror.
8 De bröt upp från Betel, och strax före Efrata var tiden inne för Rakel att föda. Förlossningen blev svår,
17men när det var som svårast sade barnmorskan till henne: »Var lugn, också denna gång får du en son.«
18Hon var nu döende, och när livet höll på att fly gav hon honom namnet Ben-Oni. Men hans far kallade honom Benjamin.
19Så dog Rakel och blev begravd vid vägen till Efrata, det nuvarande Betlehem.
20Jakob reste en sten över hennes grav; denna Rakels gravsten står där än i dag.
21 Israel drog vidare och slog läger på andra sidan Migdal-Eder.
221~Mos 49:4; 1~Krön 5:1En gång när Israel bodde i denna trakt låg Ruben med Bilha, sin fars bihustru, och Israel fick reda på det.
Jakobs tolv söner. Isaks dödJakobs söner var nu tolv:
23Leas söner var Ruben, Jakobs förstfödde, och vidare Simon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon.
24Rakels söner var Josef och Benjamin.
25Bilhas, Rakels slavinnas, söner var Dan och Naftali.
26Silpas, Leas slavinnas, söner var Gad och Asher. Detta var Jakobs söner, som föddes åt honom i Paddan Aram.
27Jakob kom hem till sin far Isak i Mamre vid Kirjat Arba, det nuvarande Hebron, där Abraham och Isak hade bott.
28Isaks livstid blev 180 år.
29Sedan slutade han sina dagar; han dog och förenades med fäderna, gammal och mätt av år. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
