1Vad innebär nu detta om vi tänker på Abraham, vårt folks stamfar? Hur gick det för honom?
2Om han blev rättfärdig genom gärningar har han något att vara stolt över. Men inte inför Gud.
3Så prisar också David den människa salig som Gud räknar som rättfärdig oberoende av hennes gärningar:
7som det står skrivet: Jag har gjort dig till fader till många folk, och han är det inför den som han trodde på, Gud, som ger de döda liv och talar om det som ännu inte finns som om det redan fanns.
181~Mos 17:15–21; 21:1 f.; Heb 11:11 f.
1~Mos 15:5Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde, så att han kunde bli far till många folk, enligt ordet: Så talrik skall din avkomma bli.19Han sviktade inte i tron då han tänkte på att hans egen kropp var utan livskraft – han var omkring hundra år gammal – och att Saras moderssköte var dött.
20Inför Guds löfte tvivlade han inte i otro utan fick kraft genom tron. Han gav Gud äran
21Luk 1:37, 55och var förvissad om att det Gud har lovat kan han också infria.
22Rom 4:3+
Därför räknades han som rättfärdig.23Men inte bara om honom skrevs orden räknades som rättfärdig
24Apg 2:24, 32; 1~Kor 15:3 f.; 1~Pet 1:21utan också med tanke på oss. Vi skall räknas som rättfärdiga, ty vi tror på honom som från de döda har uppväckt vår herre Jesus,
25Jes 53:4 f., 12; Rom 8:32; 1~Kor 15:17som blev utlämnad för våra överträdelsers skull och uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
