1 De kom över till trakten av Gerasa på andra sidan sjön.
2När Jesus steg ur båten kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande
3och hade sitt tillhåll bland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom.
4Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom.
5Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar.
6När han nu på långt håll fick se Jesus sprang han fram och föll ner för honom
7och ropade högt: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!«
8Jesus hade nämligen just sagt åt honom: »Far ut ur mannen, du orena ande!«
9Nu frågade han: »Vad heter du?« Mannen svarade: »Legion heter jag, för vi är många.«
10Och han bad honom enträget att inte driva dem från trakten.
11 Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen.
12Andarna bad honom: »Skicka bort oss till svinen, så kan vi fara in i dem!«
13Det lät han dem göra. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen djur var det, och de drunknade i sjön.
14Svinvaktarna sprang därifrån och berättade alltsammans i staden och ute på landet, och folk gick för att se vad som hade hänt.
15De kom till Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta.
16Och ögonvittnena berättade vad som hade hänt med den besatte, och om svinen.
17Då uppmanade de Jesus att lämna deras område.
18När han steg i båten bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom.
19Men han lät honom inte göra det utan sade: »Gå hem till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig, hur han förbarmade sig över dig.«
20Då gick mannen sin väg och lät alla i Dekapolis höra vad Jesus hade gjort med honom, och överallt häpnade man.
Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar21 Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år.
26Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre.
27och de gick hem till föreståndaren. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt.
39Så tog han barnets hand och sade: »Talita koum!« (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!).
42Och genast reste sig flickan och gick omkring, hon var tolv år gammal. De blev utom sig av förvåning,
43Matt 8:4+men han förbjöd dem att låta någon veta vad som hade hänt. Sedan sade han åt dem att ge flickan något att äta.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
