1 Under det sjunde året, på tionde dagen i femte månaden, kom några av Israels äldste för att rådfråga Herren. De satte sig framför mig.
2Då kom Herrens ord till mig:
3Människa! Tala till Israels äldste och säg: Så säger Herren Gud: Kommer ni för att rådfråga mig? Så sant jag lever, jag skall inte låta er fråga mig om råd, säger Herren Gud.
4Gå till rätta, gå till rätta med dem, människa! Låt dem få veta vilka vidrigheter deras fäder har gjort!
5Håll mina sabbater heliga. De skall vara ett tecken som förenar mig och er, så att ni inser att jag är Herren, er Gud.«
21Jag gav dem också bud som inte var goda och stadgar som inte förde till liv.
26Jag gjorde dem orena när de som offergåva överlämnade det första som kom ur moderlivet. Ty jag ville injaga skräck i dem så att de skulle inse att jag är Herren.
27Människa! Tala nu till israeliterna och säg: Så säger Herren Gud: Ännu en gång skymfade era fäder mig med sin trolöshet.
28Och jag frågade dem: »Vad är det för en plats ni går till med era offer?« (Sedan dess har det hetat »offerplats«.)
30Säg nu till israeliterna: Så säger Herren Gud: Ni orenar er på samma sätt som era fäder och är otrogna med deras vidriga avgudar.
31Ännu i dag orenar ni er med era avgudabilder när ni bär fram offergåvor och offrar era barn på bålet. Skall jag då låta er fråga mig om råd, israeliter? Så sant jag lever, säger Herren Gud, skall jag inte låta er rådfråga mig.
Dom och räddning förutsägs för de deporterade32»Vi skall vara som folk och stammar i andra länder och dyrka trä och sten.« Det är vad ni tror och säger. Men det skall aldrig ske.
33Så sant jag lever, säger Herren Gud, skall jag med stark hand och lyftad arm och i mäktig vrede vara er konung.
34Sedan skall jag föra er ut i folkens öken för att ställa er till svars, öga mot öga.
36Jag skall ställa er till svars på samma sätt som jag ställde era fäder till svars i Egyptens öken, säger Herren Gud.
37Jag skall låta er gå under herdestaven och räkna er noga,
38och de trotsiga och upproriska skall skiljas ut. Jag skall föra ut dem ur det land där de lever som främlingar, men till Israels land skall de inte få komma. Då skall ni inse att jag är Herren.
39 På mitt heliga berg, det höga berget i Israel, säger Herren Gud, skall hela Israel, alla i landet, tjäna mig. Där skall jag möta er med välvilja och ta emot era gåvor och förstlingsoffer, alla heliga skänker.
41När jag har fört er bort från de främmande folken och samlat ihop er från de länder dit ni skingrats skall jag ta emot er med samma välvilja som ett offer vars lukt gör mig nöjd. Genom er skall jag visa min helighet inför folken.
42Jag skall föra er till Israels land, det land jag svor att ge era fäder. Då skall ni inse att jag är Herren.
43Herrens ord kom till mig:
46»Människa! Vänd dig söderut, predika mot sydlandet och profetera mot skogen i söder.
47Till skogen i söder skall du säga: Hör Herrens ord! Så säger Herren Gud: Jag skall sticka dig i brand, och elden skall förtära alla dina träd, både de friska och de torra. De flammande lågorna skall inte slockna. Från söder till norr skall alla ansikten svedas.
48Då skall alla dödliga erfara att jag, Herren, har tänt elden. Den skall inte slockna.«
49Jag svarade: »Ack, Herre, min Gud, de kommer att säga att jag talar i gåtor.«
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
