1 Den som älskar sin son agar honom ofta,
då kommer han till slut att få glädje av honom.
2Den som fostrar sin son får nytta av honom
och kan vara stolt över honom inför sina bekanta.
3Den som undervisar sin son väcker fiendens avund
och får glädjas över honom inför vännerna.
4När fadern har dött är det som om han inte var död,
ty han lämnar kvar en som är hans avbild.
5Medan han lever gläds han åt anblicken,
och när han dör känner han ingen grämelse.
6Åt sina fiender efterlämnar han en hämnare
och åt sina vänner en som återgäldar deras godhet.
7 Han tar vård om sin son och förbinder hans sår
och känner oro var gång han skriker.
8 Läckerheter som slösas på den som inte kan äta
är som matgåvor som sätts fram vid en grav.
19 Vad har en avgud för nytta av offer?
Den kan ju inte äta eller ens känna lukt.
På samma sätt med den som ansätts av Herren:
20han ser på det som bjuds och suckar
som snöpingen suckar när han omfamnar en flicka.
21Ge dig inte hän åt sorgsna tankar,
och plåga dig inte med dina bekymmer.
22 Avund och vrede förkortar livet,
och bekymmer gör att man åldras i förtid.
25Den som har ett ljust sinne och är glad i mat
förmår uppskatta det han får att äta.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
