Andra Mackabeerboken 11 - Bible 2000, Swedish Translation w/ DC（B2000D）

1 Lysias, ministern som också var kungens förmyndare och frände, hade blivit mycket uppbragt över det som inträffat. På helt kort tid

2hade han bådat upp omkring 80 000 man, därtill allt sitt kavalleri, och ryckte fram mot judarna. Han avsåg att befolka Jerusalem med greker,

3göra templet skattskyldigt, liksom andra folks kultplatser, och bjuda ut översteprästämbetet för ett år i sänder.

4När han trängt in i Judeen marscherade han mot Bet-Sur, en välbefäst plats som ligger ungefär tre mil från Jerusalem, och utsatte denna stad för häftiga angrepp.

6 och lyckades övertala dem till en uppgörelse på rättvisa villkor. Han övertygade dem också om att han kunde tvinga kungen att bli deras vän.

15Mackabaios gick med på allt som Lysias föreslog, med folkets bästa för ögonen, ty alla önskemål om judarna som han själv skriftligen framfört till Lysias hade beviljats av kungen.

16 Judarna hade nämligen fått ett brev med följande lydelse från Lysias:

»Lysias hälsar det judiska folket.

17Era representanter Johannes och Absalom har överlämnat nedan återgivna skrivelse och framfört era önskemål i de angelägenheter som där anges.

18Allt som behövde hänskjutas till kungen har jag framlagt för honom. Det som faller inom min kompetens har jag beviljat.

19Om ni står fast vid er lojala hållning gentemot kungamakten skall jag även i fortsättningen söka utverka fördelar för er.

20Beträffande detaljerna har jag beordrat såväl de ovannämnda personerna som mina egna representanter att överlägga med er.

21Med önskan om allt gott.

Skrivet den tjugofjärde dagen i den korinthiske Zeus månad år 148.«

22 Kungens brev lydde så:

»Kung Antiochos hälsar sin broder Lysias.

23Sedan vår fader upptagits till gudarna har det varit vår önskan att rikets undersåtar skall kunna ostört ägna sig åt sina egna angelägenheter.

24Vi har nu hört att judarna inte är införstådda med vår faders försök att införa grekiska seder utan föredrar sitt eget levnadssätt och begär tillstånd att följa sina seder och lagar.

25Då vi önskar att även detta folk skall få leva under ostörda förhållanden, förordnar vi härmed att templet skall återställas till dem och att de skall få forma sin livsföring enligt sina förfäders skick och bruk.

26Vi förväntar oss alltså att du skickar dem försäkringar om fred och vänskap, för att de med kännedom om vår inställning skall kunna vara väl till mods och med glädje ägna sig åt sina egna angelägenheter.«

27 Till folket skrev kungen detta brev:

»Kung Antiochos hälsar de äldstes råd och alla övriga judar.

28Om det går er väl motsvarar det vår önskan; själva befinner vi oss också väl.

29Menelaos har underrättat oss om att ni önskar återvända hem och ägna er åt era egna angelägenheter.

30De som sålunda återvänder före den trettionde xanthikos tillförsäkras härmed följande rättighet:

31judarna får fritt följa sina egna dietföreskrifter och lagar, liksom de förut gjort. Ingen av dem skall heller på något sätt få svårigheter på grund av tidigare förseelser.

32Jag har också skickat Menelaos med uppgift att ge er lugnande besked.

33Med önskan om allt gott.

Skrivet den femtonde xanthikos år 148.«

34 Också romarna skrev till dem; deras brev lydde på följande sätt:

»Quintus Memmius och Titus Manius, romarnas sändebud, hälsar det judiska folket.

35De förmåner som kungens frände Lysias har beviljat er är också vi införstådda med.

36De frågor som han beslutat underställa kungen bör ni diskutera och sedan omedelbart skicka bud till oss, så att vi kan framlägga saken på ett sätt som är till fördel för er. Vi är nämligen på väg till Antiochia.

37Skicka alltså med det snaraste några personer som kan underrätta oss om vilken hållning ni intar.

38Med välgångsönskan.

Skrivet den femtonde xanthikos år 148.«