17 [3] »Vad vill du, Ester?« frågade kungen. »Vad önskar du? Du skall få det, om det så är halva mitt rike.« –
18[4] »I dag firar jag en högtidsdag«, svarade Ester. »Om det behagar dig, min konung, skall både du själv och Haman komma till den festmåltid som jag skall ordna i dag.«
19[5] Kungen sade: »Hämta genast hit Haman, så att vi kan göra Ester till viljes.«
Båda kom till måltiden som Ester inbjudit till,
20[6] och medan de drack tillsammans frågade kungen: »Vad är det, drottning Ester? Du skall få allt vad du ber om.«
21[7] Ester svarade: »Vad jag önskar och ber om är detta:
22[8] Om jag har vunnit din ynnest, min konung, skall du och Haman också i morgon komma till en festmåltid som jag ger för er; i morgon skall jag göra på samma sätt som i dag.«
Hamans fall och Mordokajs upphöjelse23[9] Haman kom glad och upprymd ut från kungen, men då han fick se juden Mordokaj på borggården blev han ursinnig.
24[10] Vid hemkomsten kallade han på sina vänner och sin hustru Seresh.
25[11] För dem utbredde han sig över hur rik han var och vilken heder kungen hade visat honom då han gett honom den allra högsta rangen och lagt rikets styrelse i hans händer.
26[12] Och Haman fortsatte: »Jag var den ende som drottningen hade bjudit att tillsammans med kungen komma till festen, och jag är bjuden i morgon också.
27[13] Men jag finner inget nöje i detta så länge jag måste se den där juden Mordokaj på borggården.«
28[14] Då föreslog hans hustru Seresh och hans vänner: »Låt hugga till en påle, tjugofem meter hög, och be kungen i morgon bitti att Mordokaj hängs upp på den. Sedan kan du gå med kungen till festen och njuta av den.« Haman gillade förslaget, och pålen gjordes i ordning.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
