1 Översteprästen frågade: »Är detta sant?«
2Stefanos svarade: »Bröder och fäder, lyssna på mig. Härlighetens Gud visade sig för vår fader Abraham, som då bodde i Mesopotamien och ännu inte hade flyttat till Harran,
3Och han upprättade med Abraham det förbund som har omskärelsen som tecken. Så blev Abraham far till Isak och omskar honom på åttonde dagen, och Isak blev far till Jakob och Jakob till de tolv stamfäderna.
9 Josef sände då bud efter sin far Jakob och hela hans familj på sjuttiofem personer,
15och Jakob drog ner till Egypten. När han och våra fäder hade dött
16fördes de till Shekem och lades i den grav som Abraham hade köpt av Hamors söner i Shekem mot betalning i silver.
17Tiden närmade sig då Guds löfte till Abraham skulle uppfyllas, och israeliterna blev ett stort och talrikt folk i Egypten.
18Då föddes Mose, och han var ett sällsynt vackert barn. Under tre månader sköttes han i sin fars hus.
21Sedan sattes han ut, men faraos dotter tog upp honom och uppfostrade honom som sin egen son.
22Mose blev grundligt insatt i den egyptiska visdomen och uppträdde med kraft i både ord och handling.
23 Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som främling i Midjan, där han blev far till två söner.
30 När fyrtio år hade gått visade sig en ängel för honom i öknen vid berget Sinai, i en brinnande törnbuske.
31Mose häpnade över synen, och när han gick fram för att se efter vad det var hördes Herrens röst:
32Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Då darrade Mose av skräck och vågade inte se efter.
33
35 Det var Mose som sade till israeliterna: En profet lik mig skall Gud låta stå upp ur era bröders led.
38Det var han som i folkförsamlingen i öknen förmedlade till våra fäder det som ängeln talade till honom på Sinai. Han tog emot levande ord för att ge dem vidare till oss.
39Men våra fäder ville inte lyda honom utan stötte honom ifrån sig. De önskade sig tillbaka till Egypten
40Men Gud vände sig bort och lät dem dyrka den himmelska hären, som det står i profetboken: Varken slaktoffer eller andra offer frambar ni åt mig under de fyrtio åren i öknen, ni som är Israels folk.
43Ni bar med er Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som ni gjort för att tillbe. Därför skall jag fördriva er till landet bortom Babylon.
44 I öknen hade våra fäder förbundstecknets tält, inrättat så som den som talade med Mose hade bestämt, nämligen efter den förebild Mose fick se.
45och David fann nåd inför Gud och bad att han skulle finna en boning åt Jakobs Gud.
47
jorden min fotapall.
Vad för ett hus kan ni bygga åt mig, säger Herren,
var skulle min viloplats vara?
50 Har inte mina händer gjort allt detta?
51 Styvnackade är ni, oomskurna till hjärta och öron. Alltid gör ni motstånd mot den heliga anden, ni som era fäder.
52Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade att den Rättfärdige skulle komma, och nu har ni förrått och mördat honom,
53ni som fick lagen utfärdad åt er av änglar men inte har hållit den.«
Stefanos stenas54När de hörde detta blev de så ursinniga på Stefanos att de skar tänder.
55och han sade: »Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.«
57Då ropade de högt och höll för öronen, och alla störtade sig över honom på en gång
58och släpade ut honom ur staden för att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framför fötterna på en ung man som hette Saul.
59Luk 23:46+Så stenade de Stefanos, som åkallade Herren och sade: »Herre Jesus, ta emot min ande.«
60Matt 5:44+; Luk 23:34Han föll på knä och ropade högt: »Herre, ställ dem inte till svars för denna synd.« Med de orden dog han.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.