1 Alla är de enfaldiga dårar,
fostrade av tomheter – idel trä,
9 hamrat silver, skeppat från Tarshish,
och guld från Ufas,
alltihop ett verk av snickare och guldsmeder,
skrudat i violett och purpurrött,
tillverkat av konstförfarna män.
10Men Herren är en verklig Gud,
en levande Gud, en evig konung.
För hans vrede bävar jorden,
folken uthärdar inte hans raseri.
11 Så skall ni säga till dem: De gudar som inte gjort himmel och jord skall försvinna från jorden, och de skall inte finnas kvar under himlen.
12 Sådan är inte han, Jakobs andel,
ty det är han som har skapat allt,
och Israel är hans egen stam,
Herren Sebaot är hans namn.
Förödelse och fångenskap hotar17Tag era bylten! Bort ur landet,
ni som bor i en belägrad stad!
18Ty så säger Herren:
Denna gång slungar jag i väg
dem som bor i landet.
Jag skall ta itu med dem
och krama musten ur dem.
19 Ve mig, jag är krossad,
mitt sår kan inte läkas.
Och jag trodde att detta
var en plåga jag kunde bära.
20Mitt tält är förstört,
alla mina tältlinor avslitna.
Mina barn har lämnat mig,
de finns inte mer.
Ingen finns kvar att resa mitt tält
och spänna upp mina tältdukar.
21 Något hörs. Det kommer närmare!
Ett väldigt dån från landet i norr.
Judas städer skall läggas öde,
de skall bli tillhåll för schakaler.
En bön av profeten23 Ords 16:9; 20:24 Jag vet, Herre, att människan
inte bestämmer över sin väg,
att vandraren själv inte styr sina steg.
24 Jer 30:11; 46:28 Tukta oss, Herre, men med rättvisa,
inte i vredesmod, så att du förgör oss.
25 Ps 79:6 f. Töm din vrede över de andra folken,
de som inte känner dig,
över de stammar
som inte åkallar dig,
ty de har slukat Jakob och förintat honom,
lagt hela landet öde.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
