Jeremia 10 - Svenska Folkbibeln（SFB98）

Gud och avgudarna

1Hör det ord som Herren talar till er,

ni av Israels hus.

2Så säger Herren:

Ni skall inte ta efter hednafolkens sätt

så att ni skräms av tecknen på himlen,

därför att hednafolken blir skrämda av dem.

3Ty folkens seder är förgänglighet.

Ett träd i skogen hugger man ner,

och hantverkarens händer formar det med yxan.

4Med silver och guld pryder man det

och fäster det med hammare och spik

för att det inte skall falla omkull.

5Likt fågelskrämmor på ett gurkfält står de där

och kan inte tala.

Man måste bära dem, ty de kan inte gå.

Var inte rädd för dem,

ty de kan inte göra något ont,

och att göra något gott förmår de inte heller.

6Ingen är som du, Herre,

du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.

7Vem skulle inte frukta dig, du folkens konung?

Ty fruktan tillkommer dig.

Bland folkens alla visa

och i alla deras riken finns ingen som du.

8Alla är de oförnuftiga och dåraktiga,

från förgängliga trägudar hämtar de vägledning.

9Silvret som hamrats ut har förts in från Tarsis

och guldet från Ufas.

Det som träslöjdare och guldsmeder har gjort

blir sedan klätt i blått och purpur.

Allt är tillverkat av konstnärer.

10Men Herren

är den sanne Guden,

han är den levande Guden, den evige Konungen.

För hans vrede bävar jorden,

och folken kan inte uthärda hans förbittring.

11 Så skall ni säga till dem:

De gudar som inte har gjort himmel och jord

skall utrotas från jorden

och inte finnas kvar under himlen.

12Han har skapat jorden genom sin kraft,

han har grundat världen genom sin vishet,

och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.

13När han låter sin röst höras,

då brusar himlens vatten,

då låter han regnskyar stiga upp från jordens ände.

Han gör blixtar åt regnet

och för vinden ut ur dess förvaringsrum.

14Alla människor står då som dårar, utan förstånd.

Alla guldsmederna kommer på skam med sina avgudar,

ty deras gjutna gudabilder är bedrägeri,

ingen ande är i dem.

15Förgänglighet är de, ett verk som väcker åtlöje.

När straffet kommer över dem, förgås de.

16Sådan är inte han som är Jakobs del.

Han är den som har format allt,

och Israel är hans arvedels stam.

Herren Sebaot är hans namn.

Kommande fångenskap och förödelse

17Samla ihop er packning och lämna landet,

ni som är belägrade.

18Ty så säger Herren:

Se, denna gång skall jag slunga bort dem som bor i landet.

Jag skall ansätta dem hårt,

så att de känner det.

19Ve mig för min skada!

Mitt sår kan inte läkas.

Men jag säger: Detta är min plåga

och jag måste bära den!

20Mitt tält är förstört

och alla mina tältlinor är avslitna.

Mina barn har lämnat mig, de finns inte mer.

Ingen är kvar som kan slå upp mitt tält

och sätta upp mina tältdukar.

21Ty herdarna är oförnuftiga,

de söker inte Herren.

Därför har de ingen framgång,

och hela deras hjord har skingrats.

22Lyssna, det hörs något!

Se, det kommer!

Ett väldigt dån kommer från landet i norr

för att göra Juda städer till en ödemark,

till en boning för schakaler.

Profetens bön

23Jag vet det, Herre:

Människans väg beror inte på henne själv,

det står inte i vandrarens makt

att styra sina steg.

24Tukta mig, Herre,

men med måtta, inte i vrede,

så att du inte krossar mig.

25Töm din vrede över hednafolken

som inte känner dig,

över de stammar

som inte åkallar ditt namn.

Ty de har förtärt Jakob,

slukat och förintat honom

och ödelagt hans boning."