Job 12 - Svenska Folkbibeln（SFB98）

Jobs svar på Sofars första tal

1Då tog Job till orda och sade:

2

Visst är ni det rätta folket,

och med er kommer visheten att dö ut!

3Men jag har förstånd så gott som ni,

inte står jag tillbaka för er,

ty vem känner inte till detta?

4Jag har blivit till åtlöje för min vän,

jag som ropade till Gud och fick svar.

Den rättfärdige och oskyldige blir till åtlöje.

5I den sorglöses tankar föraktas olyckan,

den står redo för dem vilkas fötter vacklar.

6Våldsverkarnas tält åtnjuter frid,

de som trotsar Gud har trygghet,

de som har sin gud i sin hand.

7Men fråga boskapen, den skall undervisa dig,

fåglarna under himlen, de skall ge dig svar,

8tala till jorden, den skall undervisa dig,

fiskarna i havet skall ge dig besked.

9Vem av dessa känner inte till att det är Herrens hand

som har gjort det?

10I hans hand är allt levandes själ

och alla mänskliga varelsers anda.

11Skall inte örat pröva orden,

liksom munnen prövar matens smak?

12Vishet hör de gamla till,

förstånd dem som har levat länge.

13Hos Gud finns vishet och makt,

hos honom finns råd och förstånd.

14Se, han river ner och ingen kan bygga upp,

han låser in och ingen kan öppna.

15Se, han håller vattnen tillbaka och de torkar ut,

han släpper dem lösa och de ödelägger landet.

16Hos honom är kraft och klokhet,

den förvillade och den som förvillar tillhör honom.

17Rådsherrar för han bort barfota,

och domare gör han till dårar.

18Han lossar kungars bojor

och binder rep om deras höfter.

19Präster för han barfota bort,

och störtar mäktiga män.

20Han fråntar de trogna förmågan att tala

och tar bort de äldstes insikt.

21Han utgjuter förakt över furstar

och lossar bältet på de starka.

22Han avslöjar mörkrets djupheter

och för dödsskuggan ut i ljuset.

23Han låter folkslag växa och förgör dem,

han utvidgar deras gränser och för dem bort.

24De ledande på jorden berövar han förståndet,

han låter dem irra i väglösa ödemarker.

25De famlar i mörker utan ljus,

han får dem att ragla som druckna.