Psaltaren 30 - Svenska Folkbibeln（SFB98）

Tacksägelse för räddning

1En psalm, en sång av David för templets invigning.

2

Jag vill upphöja dig, Herre,

ty du drog mig upp ur djupet,

du lät ej mina fiender glädja sig över mig.

3 Herre, min Gud, jag ropade till dig

och du helade mig.

4 Herre, du förde min själ upp ur dödsriket,

du tog mig levande tillbaka,

bort från dem som farit ner i graven.

5Lovsjung Herren, ni hans fromma,

prisa hans heliga namn!

6Ty ett ögonblick varar hans vrede,

hela livet hans nåd.

Om aftonen gästar gråt,

om morgonen kommer jubel.

7Jag sade när det gick mig väl:

"Jag skall aldrig vackla."

8 Herre, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt,

men när du dolde ditt ansikte blev jag förskräckt.

9Till dig, Herre, ropade jag,

till Herren bad jag om nåd:

10"Vilken vinning har du av mitt blod,

av att jag far ner i graven?

Kan stoftet tacka dig,

kan det förkunna din trofasthet?

11Hör, Herre, var mig nådig!

Herre, var min hjälpare!

12Du förvandlade min klagan till dans,

du tog av mig sorgens dräkt

och klädde mig i glädje.

13Därför skall min själ lovsjunga dig utan att tystna.

Herre, min Gud, jag vill tacka dig för evigt.