Jesaja 65 - Svenska Folkbibeln（SFB98）

Dom och frälsning

1Jag låter mig sökas av dem som inte frågade efter mig,

jag låter mig finnas av dem som inte sökte mig.

Till ett folk som inte åkallade mitt namn sade jag:

"Här är jag, här är jag."

2Hela dagen har jag räckt ut mina händer

mot ett trotsigt folk,

som vandrar på den väg som inte är god,

som följer sina egna tankar,

3ett folk som ständigt kränker mig

rakt i ansiktet.

De bär fram offer i trädgårdar

och tänder offereld på tegelaltaren,

4de har sitt tillhåll bland gravar

och tillbringar nätter i undangömda nästen,

äter svinkött och har oren mat i sina kärl.

5De säger: "Håll dig för dig själv!

Kom inte nära mig, för jag är heligare än du."

De är som rök i min näsa,

en eld som brinner hela dagen.

6Se, det står skrivet inför mig:

Jag skall inte tiga,

förrän jag har givit vedergällning,

ja, vedergällning i deras famn,

7både för deras egna missgärningar

och för deras fäders, säger Herren.

De som tände offereld på bergen

och hånade mig på höjderna.

Jag skall mäta upp i deras famn

lönen för vad de tidigare har gjort.

8Så säger Herren:

Liksom man säger om en druvklase

när det finns saft i den:

"Fördärva den inte, det finns välsignelse i den",

så skall också jag göra för mina tjänares skull:

Jag skall inte fördärva dem alla.

9Jag skall låta en avkomma gå ut från Jakob,

från Juda en arvinge till mina berg.

Ty mina utvalda skall besitta landet,

mina tjänare skall bo där.

10För mitt folk, som frågar efter mig,

skall Saron bli en betesmark för får

och Akors dal en lägerplats för nötboskap.

11Men ni som överger Herren

och glömmer mitt heliga berg,

ni som dukar bord åt Gad

och häller upp blandat vin åt Meni,

12er har jag bestämt åt svärdet.

Ni skall alla få böja er ner för att slaktas,

därför att ni inte svarade när jag kallade,

inte hörde när jag talade.

Ni gjorde det som var ont i mina ögon

och valde det som misshagade mig.

13Därför säger Herren Herren så:

Se, mina tjänare skall äta, men ni skall hungra,

mina tjänare skall dricka, men ni skall törsta,

mina tjänare skall jubla, men ni skall stå med skam,

14mina tjänare skall jubla i sitt hjärtas fröjd,

men ni skall ropa i ert hjärtas plåga

och jämra er i förtvivlan.

15Ni skall överlämna ert namn åt mina utvalda

till att användas som en förbannelse,

och Herren Herren skall döda dig.

Men åt sina tjänare skall han ge ett annat namn.

16Den som då välsignar sig i landet

skall välsigna sig vid Sanningens Gud,

och den som avlägger ed i landet

skall svärja vid Sanningens Gud.

Ty de förra bedrövelserna är då glömda

och dolda för mina ögon.

Det nya Jerusalem

17Se, jag skapar nya himlar och en ny jord,

och man skall inte mer komma ihåg det förgångna

eller tänka på det.

18Men fröjda er och jubla till evig tid

över det som jag skapar,

ty se, jag skapar Jerusalem till jubel

och dess folk till fröjd.

19Jag skall jubla över Jerusalem,

fröjda mig över mitt folk.

Där skall inte mer höras gråt eller klagan.

20Där skall inte mer finnas spädbarn

som lever endast några dagar,

inte heller gamla män som ej uppnår sina dagars mått.

Den som dör vid hundra års ålder

är en ung man,

och först vid hundra års ålder

skall syndaren drabbas av förbannelsen.

21De skall bygga hus

och få bo i dem,

plantera vingårdar

och få äta deras frukt.

22När de bygger hus,

skall andra inte bo i dem,

när de planterar något,

skall andra inte äta av det.

Som ett träds ålder

skall mitt folks ålder bli,

mina utvalda skall länge få njuta av sina händers verk.

23De skall inte arbeta förgäves,

inte heller föda barn till en bråd död,

ty de är en avkomma, välsignad av Herren,

och deras efterkommande tillsammans med dem.

24Det skall ske att innan de ropar skall jag svara,

medan de ännu talar skall jag höra.

25Vargar skall gå i bet med lamm,

lejon skall äta halm som oxar,

och stoft skall vara ormens föda.

Ingenstans på mitt heliga berg skall de göra något ont

eller skadligt, säger Herren.