Psaltaren 137 - Svenska Folkbibeln（SFB98）

Vid Babels floder

1Vid Babels floder

där satt vi och grät,

när vi tänkte på Sion.

2I pilträden som fanns där

hängde vi upp våra harpor.

3Ty de som höll oss fångna bad oss sjunga.

De som plågade oss bad oss vara glada:

"Sjung för oss en av Sions sånger!"

4Hur skulle vi kunna sjunga Herrens sång

i främmande land?

5Om jag glömmer dig, Jerusalem,

må min högra hand glömma att spela.

6Min tunga må fastna i gommen

om jag inte tänker på dig,

om jag inte låter Jerusalem

vara min högsta glädje.

7 Herre, kom ihåg Edoms barn på Jerusalems dag,

hur de ropade: "Riv ner, riv ner

ända till grunden!"

8Du Babels dotter, dömd till undergång,

salig är den som får vedergälla dig

för allt vad du har gjort oss.

9Salig är den som griper dina späda barn

och krossar dem mot klippan.