1För sångmästaren, till Gittít, av Asaf.
2
Höj glädjerop till Gud, vår starkhet,
höj jubel till Jakobs Gud!
3Stäm upp lovsång och låt pukor ljuda,
ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
4Blås i hornet vid nymåne
och vid fullmåne på vår högtidsdag.
5Ty detta är en stadga för Israel,
en befallning från Jakobs Gud.
6Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef,
när han drog ut mot Egyptens land.
Jag hörde en röst som jag inte kände:
7"Jag lyfte bördan från hans skuldra,
hans händer blev fria från lastkorgen.
8I nöden ropade du, och jag räddade dig,
jag svarade dig, höljd i åska,
jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela.
9Hör, mitt folk, och låt mig varna dig,
Israel, om du ändå ville höra mig!
10Hos dig får inte finnas någon annan gud,
du skall inte tillbe någon främmande gud.
11Jag är Herren, din Gud,
som har fört dig upp ur Egyptens land.
Öppna din mun helt så att jag får fylla den.
12Men mitt folk hörde inte min röst,
Israel lydde mig inte.
13Då lät jag dem gå i sina hjärtans hårdhet,
de fick vandra efter sina egna planer.
14Om mitt folk ändå ville höra mig
och om Israel ville vandra på mina vägar!
15Då skulle jag snart kuva deras fiender,
vända min hand mot deras ovänner.
16De som hatar Herren
skulle krypa för honom,
och deras tid skulle vara för evigt.
17Han skulle ge folket bästa vete att äta,
ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
