Första Korintierbrevet 14 - Svenska Folkbibeln 2015（SFB15）

Profetians gåva och tungomålstal

1 .

11 Men om jag inte vet vad ljuden betyder blir jag en främling för den som talar, och den som talar blir en främling för mig.

12 Så är det också med er. Eftersom ni är ivriga att få Andens gåvor, sök då sådana som bygger upp församlingen så att ni har dem i överflöd.

Tungomålstal måste uttydas

13 Därför ska den som talar tungomål be om att kunna uttyda det.

14 För om jag ber med tungomål så ber min ande, men mitt förstånd bär ingen frukt.

15 Vad innebär då detta? Jo, jag vill be i anden, men jag vill också be med förståndet. Jag vill lovsjunga i anden, men jag vill också lovsjunga med förståndet.

16 Om du tackar Gud i anden, hur ska då den oinvigde kunna säga sitt Amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger.

17 Du gör rätt i att tacka Gud, men den andre blir inte uppbyggd.

18 Jag tackar Gud för att jag talar tungomål mer än någon av er.

19 Men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förstånd för att undervisa andra än tiotusen med tungomål.

Ett tecken för dem som inte tror

20 : Genom främmande språk och främmande läppar ska jag tala till detta folk, och inte ens då ska de lyssna till mig, säger Herren.

22 Alltså är tungomålen ett tecken inte för de troende utan för de otroende, medan profetian är ett tecken inte för de otroende utan för de troende.

23 Om nu hela församlingen samlas och alla talar tungomål och det kommer in några som inte förstår eller inte tror, säger de då inte att ni är galna?

24 Men om alla profeterar och det kommer in en som inte tror eller inte förstår, då blir han avslöjad av alla och dömd av alla.

25 !"

Ordningen vid gudstjänsten

26 , en undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse.

27 Om någon talar tungomål får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon ska uttyda.

28 Finns det ingen som uttyder ska tungomålstalaren vara tyst i församlingen och i stället tala för sig själv och för Gud.

29

39 Alltså, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet.

40 Kol 2:5. Men låt allt ske värdigt och med ordning.